Denna veckas challenge var faktiskt ganska svår. "Fashion". Funderade först på om jag skulle utgå från mode, eller en designer helt enkelt. Inget av det var speciellt lockande eftersom jag inte har så stort intresse för varken mode eller designers. Men sen snubblade jag in på designern Ray Brown.

Ray Brown är en australiensisk designer som designar jackor, som främst används som scenkläder av rockstjärnor. Och han är inte så liten heller! Några av hans klienter är bland annat Metallica, Iron Maiden, Alice Cooper, Guns n Roses, Black Sabbath, Cher, Bon Jovi, Ozzy Osbourne,  Rod Stewart och Yngwie Malmsten. Och många, många fler!! Främsta anledningen till att jag valde Ray Brown var dock att han designat kläder för 30 seconds to mars och Muse, två av mina absoluta favoritband.





Jared Letos jacka designad av Ray Brown 


Jag utgick från kappan med dödskallen och rosen som han designat, när jag gjorde min nageldesign.

 
Jag simmade i måndags kväll och lyckades förlora 3 naglar under tiden, däribland min tumnagel som syns på denna bild. xD


Jag funderade på hur jag skulle göra denna vecka. Ska jag lägga upp tutorial eller inte? Eftersom jag har "fuskat" med klistermärken och krackelerande nagellack blir det inte mycket till tutorial. Men jag gör det ändå!!

*********************************

Så här gör man:

1. Börja med en grundfärg av eget val. Jag valde ett nagellack som är en lite mörk och nedtonad rosalila färg i H&M egen kollektion som heter Berry. Eftersom det ska på krackelerande nagellack över och Ray Brown ofta designar väldigt "smutsigt" så behöver det inte vara vackert eller nogrannt målat.


2. Måla över grundfärgen med ett svart krackelerande nagellack. Jag själv använder Isadoras Graffiti Nails men andra krackelernade lack fungerar också bra. En annan färg än svart kan säkert också ge samma effekt, bara den är mörk.



3. För sista steget krävs det egentligen att man har klistermärken. Antingen samma som mig (tror de är köpta på Gekås i Ullared), eller liknande som kanske går att hitta i välsorterade butiker. Jag har klistrat dödskallen på långfingret, och sen två rosor på tummarna. Avsluta sedan med ett genomskinligt topplack för att skydda designen. KLART!

Jag såg ju War Horse i lördags och tänkte lägga in min egen lilla recension av den.


Jag tyckte War Horse var en kanonfilm, och förstår varför den blev nominerad. Men jag kan också förstå att den inte vann några statyetter i slutänden. Hur bra jag än tyckte filmen var så var den väldigt lik många andra hästfilmer. Jag tänkte bland annat på Black Beauty. Det var lite samma stuk, och samma starka historia om hur hästar misshandlades och behandlades som redskap.

 

War Horse handlar om kärleken mellan människa och häst. Det kanske kan vara något som är svårt för vissa att förstå, att det kan finnas starka band mellan människa och djur, och under den tiden som filmen utspelar sig så var hästen ett arbetsredskap. Jag själv som har sysslat med hästar sedan jag kunde gå i stort sett har nog därför en djupare förståelse för vissa saker i den här filmen.

Men det finns så mycket annat i War Horse som är bra och får en att reagera och tänka så man måste inte vara hästälskare för att se War Horse. Om man gillar krigsfilmer kommer man säkert också gilla filmen. Filmen är bitvis väldigt sorglig men har också humoristiska inslag mitt i allt det mörka. Och jag gillar hur scenerna är filmade.  



Ett varningens ord dock. Har man någon form av kärlek till djur så kommer man att reagera starkt på filmen. Jag var helt förstörd under filmen och all min tro på mänsligheten försvann! Bara så ni vet! :P

Jag och min kusin diskuterade det där med tacos för ett tag sen. Visst är tacos gott, men jag personligen kan tröttna lite på vanliga hederliga tacos. Det finns ju så mycket annat gott man kan göra med tacofärs som inte behöver bli tråkigt. Tacotårta, tacosmakande köttfärssoppa, tacoköttfärs och makaroner, tacopaj eller en gryta. Mina favoriter är dock taco-potatisgratäng och tacolasagne. Tacopotatisgratäng brukar jag fuska med. Jag köper färdig potatisgratäng och blandar med tacoköttfärs, strör över lite ost och hackad jalapeño, och så in i ugnen! Så krämigt och gott!


Brukar ni läsare göra något annat spännande med tacofärs?


Efter önskemål från min kusin tänker jag även lägga upp ett recept på Tacolasagne som jag brukar gå efter. Eller ja, jag brukar höfta lite, fram och tillbaka tills jag är nöjd, men ungefär så här gör jag. Receptet hittade jag för länge sedan på bloggen En Sida med Mat, och det är även därifrån jag har lånat bilden. Men, tänk på att jag har gjort mina egna modifieringar. Jag har valt bort hennes champinjoner och istället tagit majs och paprika. :)  


Tacolasagne

Räcker till en stor form, ca 25x35cm så det blir mycket!! Antingen att bjuda på eller till matlådor, att frysa in eller leva på i flera dagar för den är jättegod! Man kan också halvera receptet. :)

Ingredienser: 

1 kg blandfärs
2 gula lökar hackade
2-3 påsar Tacokrydda (efter smak)
2 dl vatten
1 burk majs
1 stor, tärnad paprika
1 burk salsasås (gärna stark)
1 burk krossade tomater
3 dl creme fraiche
300 g philadelphiaost
1 stor pressad vitlöksklyfta (jag brukar ta minst 3 klyftor men jag är vitlöksfanatiker)
5-6 dl riven ost ( både mellan lagren och ovanpå)
1 pkt lasagneplattor


Gör så här:

1. Fräs köttfärs i en stor gryta tills den blir grynig.
2. Släng ner lök, paprika och majs och fräs någon minut till.
3. Häll på tacokryddorna och vatten och låt koka tills vattnet nästan försvunnit.
4. Rör ner salsasås och krossade tomater.
5. Pressa ner vitlök.
6. Rör ner creme fraiche och philadelphiaost så att den smälter ner i såsen.
7. Låt såsen koka ihop ett litet tag.
8. Smörj en ugnssäker form.
9. Börja med såsen i botten och varva sedan med lasagneplattor.
10. Varva sås och plattor och strö lite riven ost mellan varje lager.
11. Se till att sista lagret är sås och till sist riven ost ovanpå.
12. Dekorera lasagnen med exempelvis tomatskivor, skivad jalapeño eller vad man än kan komma på.
12. Grädda i ugnen på 175 grader i ca 35-40 minuter.
13. Prova så att plattorna blivit mjuka med en potatissticka.
14. Servera med en krispig sallad och lite vanliga tacotillbehör!

Smaklig spis!

Jajamen då är man på väg till Växjö i lite gott sällskap. Dagen kommer bestå av shopping, bland annat efter soffkuddar som vi har tittat på en del och som vi håller tummarna för att de inte gått ut ur sortimentet än!!

Ska tillbringa dagen på Grand Samarkand (snofsigt värre) och Chilli, för att sen äta lite mat och till kvällen blir det bio. Nämligen War Horse som jag längtat efter att se i säkert ett halvår... minst!

Ska bli spännande. Jag brukar ha på tok för mycket saker att anmärka på vad gäller hästfilmer. Hästfakta brukar aldrig bli rätt. Men jag får försöka bortse från det och bara njuta av en film som behandlar kärleken mellan häst och människa.  




Återkommer när jag sett filmen. :)

Denna veckas challenge var att inspireras av frukt. Och tråkigt nog är det ytterligare ett ämne jag inte tycker är så överdrivet intressant så jag har inte ansträngt mig. :P  Sen lägger jag upp detta senare än normalt eftersom jag varit så upptagen så det har tagit lång tid att göra designen då jag gjort den i små steg varje dag och sen har jag varit för upptagen för att lägga upp inlägget. :D


Jag har gjort en design som i stort sett alla som har gjort nailart testat någon gång. Nämligen...


...vattenmelon!





Den här veckan ska jag även lägga upp en liten mini tutorial så att ni kan få se hur jag gjorde. Eller ja nästan. Jag förklarar steg för steg. :)


OBS!! Innan ni börjar vill jag ge ytterligare tips!

*Låt ALLTID nagellacken torka ordentligt innan ni målar på nästa. Då riskerar ni inte att det smetar eller blir bubbligt.
* Börja alltid med ett genomskinligt baslack innan ni målar på någon färg. Det skyddar nageln mot missfärgning och gör att färgen fäster lättare.
* Smörj huden runt naglarna med vaselin innan du målar så underlättar det rengöring om man skulle kladda lite.


Gör så här:

1. Börja med att måla naglarna i en röd färg. Den behöver inte vara så knalligt röd som min. Tittar man på en vattenmelon är den oftast blekröd eller rosa snarare än röd. Men jag ville ha en mer tecknad look så jag tog knallrött. Jag målade även 2 lager för att färgen skulle täcka ordentligt och inte bli "genomskinlig" eller flammig.


(OBS! Jag tänkte göra alla naglar likadana först men som ni ser ångrade jag mig mitt i och gjorde en nagel till en "hel melon" istället. Så vill ni göra som mig så kan ni skippa att måla en nagel röd och istället måla den grön)

2. Ta en mörkgrön färg och måla nageltopparna, som i fransk manikyr, och måla även ringfingernageln (eller vilken valfri nagel som helst) helt grön.

3. Ta ett ljusgrönt lack nu. Mitt ljusgröna lack jag valt är knalligt limegrönt och är dessutom en Art Liner, dvs ett nagellack speciellt framtaget för att måla tunna linjer, med en väldigt smal pensel. Men man kan ta vilket ljusgrönt nagellack som helst som använda sig av antingen en vanlig tunn målarpensel eller till och med en tandpetare. Måla kanten mellan det röda och det mörkgröna med den ljusgröna färgen och låt torka. Dra sen även lodräta linjer från kanten och ut mot topparna på nageln. Dra även lodräta linjer längs hela nageln på den nagel ni valt att måla helt grönt. Linjerna behöver inte vara jätteraka eller jättefina. På en vanlig melon är de oftast inte ens speciellt framträdande.


4. För att måla de svarta "kärnorna" använde jag mig åter igen av en Art Liner, fast svart. Har man ingen sån kan man använda sig av en s.k. "dotting tool" som kan köpas i välsorterade sminkbutiker eller varuhus. Dock kan man även använda sig av gratissaker man har hemma. Tandpetare fungerar utmärkt. Man kan även böja upp en hårnål eller sätta en knappnål i lagom storlek i suddgummit på en blyerstpenna. En knappnål som trycks ner i en penna tycker jag är ett stabilt verktyg. Smeta ut svart nagellack på ett papper och doppa ditt verktyg där i, istället för att försöka doppa direkt i flaskan. Tryck ut svarta prickar lite på måfå på nageln. Jag har satt mina ganska symmetriskt men var inte jättenogrann.



5. Avsluta med ett genomskinligt topplack så håller designen längre och ser slätare och blankare ut. Städa upp runt nageln med lite nagellacksborttagningsmedel på en tops.

KLART!!

Ja jag ber om ursäkt att jag är lite dålig på att blogga men jag passar på att utnyttja tiden som jag har med Jonne eller med vänner nu när jag bor hos pojkvännen i två veckor.

Igår bloggade jag ju inget alls men jag var faktiskt upptagen nästan non-stop från att jag klev upp tills jag gick och la mig. Efter frukost skaffade jag mig vuxenpoäng! Skaffade förmånskort med självscanningstjänst också så nu kan jag shoppa snabbt. :) Slippa köerna på Citygross!

Sen spenderade jag hela eftermiddagen med Helen. Först en fika på Kafferepet (aka Bönsnöret) och sen kollade vi in bokrean innan vi satte oss och fikade igen ända fram till halv 10 på kvällen! :) Hittade tyvärr inga böcker jag tyckte var tillräckligt bra, och om det var någon som jag blev intresserad av så var de inte så billiga ändå. Bättre slösa pengarna på 5 koppar kaffe och 2 chokladbollar. :)

Jag har även gjort veckans nageldesign och jag ska lägga upp den sen också. Men först ska jag måla hyllplan. Varför jag gått med på det kan man ju fråga sig men jag tycker om att måla så det gör inget. :)

Ciao for now!

Jag har ett litet dilemma!! Hjälp mig!!

Jag är jättejättejättesugen på att färga mitt hår helt svart!!

Eller....


Riktigt platinablont....


Just nu är mitt hår riktigt risigt och i behov av en klippning. Jag har varit blond i stort sett hela mitt liv förutom en kort period när jag var 20-21 som jag var mörkbrun. Och jag kommer ihåg vilket helvete det var att färga tillbaka. Jag har även haft riktigt platinablont, nästan vitt. Både med och utan svart lugg. Men jag kan inte bestämma mig!!!



Pro/Con Black

+ Jag har fått för mig att alla mina kläder kommer passa mig bättre om jag är svarthårig. xD
+ Jag trivdes så bra med min svarta lugg!
+ Det är bara att färga om utan att krångla när utväxten börjar bli för stor!
+ Jag har även fått för mig att det passar min stil lite mer. XD

- Jag är jätteblek så frågan är hur det skulle se ut med svart hår? (MEN min bror är också ganska blek och han passar jättebra i svart!!)
- Om jag ångrar mig blir det väldigt jobbigt att färga tillbaka!
- Måste färgas om ofta!
 

Pro/Con Blonde

+ Jag vet att jag passar i det och trivs ganska bra i blont.
+ Det är jättesnyggt med riktigt blont hår i en flikig frisyr. (Lägg till en bowlerhatt och rött läppstift på det till fest.)
+ Det är bara att färga håret mörkare blont om man ångrar sig och inte vill vara "vit" i huvudet.
+ Utväxten blir inte lika markant eftersom jag är naturligt blond. 
+ På sommaren bleks håret naturligt.

- Lätt att man ser ut som en typisk "Barbie" när håret blivit lite längre. 
- Det är ganska tråkigt i längden att vara blond jämt.
- Jag har fått för mig att det inte passar mina kläder, min stil etc lika bra som svart som jag nämnde ovanför. 
- Det sliter mer på håret att bleka än att färga.
- Det är knepigt att bleka utväxt själv utan att det ska bli nyansskillnader.


Jag tänker inte göra något förrän jag verkligen bestämt mig och planerar att testa både peruker och att photoshoppa innan jag tar beslutet. Men jag är sugen dock! Jag var nere på stan idag och tittade på hårfärger och det kliade i fingrarna!! 

Vad tycker ni läsare? Och ingen debatt om dumma blondiner och sånt nu! :D 

Jag sitter just nu hemma hos pojkvännen och väntar på att han ska komma hem från första dagen på praktiken. Ska bli spännande att få se vad han fått göra.

Själv har jag tyvärr inte blivit helt frisk än. Det är ganska normalt för mig dock. Jag får alltid två stora förkylningar varje år som håller i sig länge. Jag blir sällan sjuk, och när jag blir det så är det aldrig allvarligt, det håller bara i sig flera veckar. Nu är jag inte snuvig eller yr längre men har jätteont i halsen! Varje morgon när jag vaknar kan jag knappt svälja!

Men jag är inte ensam. Träffade Philip och Ia i helgen nu när Philip är på besök från Göteborg över sportlovet och han såg inte kry ut. Han hade också råkat på en stor förkylning. För att vara barmhärtig lät vi honom titta på melodifestivalen. Jag satt motvilligt med och tittate och insåg att det finns en anledning till att jag bojkottar melodifestivalen varje år. Inte ett enda bidrag var bra och Björn Ranelid gjorde mig mörkrädd!

Nu ska jag fixa kaffe och städa hos mina små eldbukssalamandrar. De måste ju också få lite omsorg ibland.

Ja, även jag som är världens mest oromantiska djävul med noll tolerans för sötslisk har gått och gjort något gulligt! xD Som sagt, även en blind höna...

Jag fick ju en del chokladbollssmet över efter min "surpuppekväll". Så jag tog tillvara på den och med några små förändringar (några droppar whiskey), så gjorde jag om smeten till chokladtäckta praliner. :) Dessa la jag ner i en liten ask och de blev en present till min älskling! Jag har till och med ritat och tillverkat ett eget personligt kort till honom. :D

Dessa små gåvor fick han alltså av mig igår! Bara för att! :)



Det syns inte så bra på bilden men det är ett guldhjärta i den röda rosetten också. Kortet är dubbelvikt och jag har skrivit något gulligt inuti, men det orkade jag inte fota. :P Kortet föreställer två vargungar eftersom både jag och min darling tycker dessa djur är underbara! Bitandet i nosen är en intern grej. :)



Hmm.... mja, min kamera käkade som vanlgt upp alla kontraster. Och jag inser att benen är sneda men det är tanken som räknas eller hur?! xD

Om min älskling blev glad? Det vet jag inte än. :D Detta är ett tidsinställt inlägg så jag vet ännu inte hur han reagerar. :D Haha. (Är nervös)

Hoppas ni andra har en underbar helg!!

Jag har:

*inte packat så mycket som en strumpa fast jag ska åka bort imorgon!
* tvätt som måste tas ner och vikas för att ge plats åt ny tvätt!
*7 timmar på mig att gå och lägga mig och sova innan jag ska upp igen.
*två brev som är ganska viktiga som måste postas.
*några papper att titta igenom som jag ska skriva på.
*ett hår som måste torka ordentligt innan jag kan lägga mig.
*disk som jag ännu inte diskat!


Vad jag gör just nu:

*Äter saffransbulle och dricker ett stort glas mjölk! 


Det är inget fel på mina prioriteringar!  



Men jag ska snart sova... jag lovar! God natt!

Det känns alltid lika roligt att spendera sammanlagt en timme på att vänta på bussen och att åka buss fram och tillbaka för ett möte som tar 15 minuter! Men, mötet gick bra och nu när jag kom hem har jag slängt i en tvätt och gjort något speciellt med chokladbollssmeten som blev över igår. Tänker inte visa vad jag gjort än dock. :)

Och nu när jag satte mig här vid datorn insåg jag att jag en jädra massa musik på min dator som jag fått av min bror för säkert 2 år sen, men som jag fortfarande inte har tagit mig tiden att lyssna igenom ordentligt! Vi snackar om kanse 20 album som jag inte lyssnat på ordentligt, och ca 5-6 nya album som jag inte har hunnit kontrollyssna på än! Så nu sitter jag här och lyssnar igenom en en massa bra musik, samtidigt som jag smygstartar min spakväll med ett fotbad för att få upp värmen i kroppen.


Vad skulle man göra utan musik?!

Dagen började jättebra idag med alla mina planer. Jag gjorde tacos med gott humör och tränade och gick min promenad och allt jag hade planerat. Men det var som att någon tryckte på en knapp så fort det blev kväll för jag blev bara på sämre och sämre humör. Mådde till och med lite dåligt över mitt humör när jag blev sur för en liten skitsak.

Jag antar att det började med min promenad. Kom på precis hur dumma i huvudet människor från min håla är och hur de ser ner på folk och är allmänt respektlösa. Sen att det knappt gick att gå för att det var för halt ute hjälpte ju inte till. Sen känns det som att jag har blivit störd hela dagen. Som att jag inte får vara ifred från mäninskor jag inte vill prata med (telefonförsäljare, myndigheter och andra idioter), medan jag inte har hört ett knyst från de jag faktiskt ville prata med, trots att jag skickat meddelanden till dem. Ja ja, är en sån där dålig dag kanske då ens dåliga självförtroende tar över.

Så nu kl halv 1 på natten ska jag råda bot på detta genom att:

Jajamen, jag ska baka chokladbollar!!! Och inte sjutton ska det bli några bollar, ska äta smeten rakt ur skålen med en träslev! Och dricka te till det. Haha, men var inte oroliga, jag använder fiberhavregryn och lättströ istället fölr socker så det kommer inte vara jättejättejätteonyttigt! Som att jag egentligen skulle bry mig om det... det här är vad jag har hemma. :)

Imorgon är en annan dag, med förhoppningsvis bara en störning. Har ett möte kl 15 som jag inte vill gå på. Undrar varför alla möten alltid planeras in så att jag missar McLeods döttrar?! Kan de inte planera in möten tidigt som de gör för alla andra?! Haha. Hörs imorgon!

Jag tycker alltid att onsdagar är den längsta dagen på hela veckan! För det första är det som att ödet drar ut på dagen för att man ska hinna bli galen innan det börjar bli helg. Och så är det här en sån dag då jag oftast inte har något att göra. Men jag har fyllt min dag ändå.

Jag har redan gjort min träning för dagen. :) Mina knäövningar och rörlighetsövningar och en promenad på löpbandet.

En av MAQ-övningarna jag gör!

Nu är det kaffe och McLeods Döttrar som gäller. :)



Efter detta ska jag laga Tacos! Med egen hemmagjord vitlökssås också!



Efter det ska jag ta en promenad i snön, fram till kiosken och kanske en extra runda. Beror på hur halt och hur kallt det kommer vara ute. :P




Sen har jag lite annat planerat som jag inte tänker dra upp nu ifall det blir så att jag inte gör detta. :) Ska även ringa runt lite inför helgen och morgondagen. :)

Hoppas alla andra får en härlig dag!

Ja, nu är Alla hjärtans dag egentligen officiellt över. Jag har tagit en promenad idag, ätit lax med pressad potatis och pysslat lite med annat. Det närmaste jag kommit till att fira med min pojkvän var att vi sms:ade varandra, som vi ju gör varje dag ändå. Är det en katastrof för det? Svar: NEJ!

Jag tycker det är så trist att hela världen blir helt nojjig bara för att det råkar vara Alla hjärtans dag. Jag har tidigare uttryckt mina åsikter om dagens samhälle och den press vi fått på oss att ha någon vid sin sida. Det är som att det är viktigare att ha en partner än att det faktiskt ska finnas kärlek där. Överallt idag har jag stött på inlägg från folk som är singlar och som antingen varit rent av deprimerade för att de är ensamma, eller varit bittra för att det inte finns någon dag för singlar. Och hela den här "Forever alone"-mentaliteten har dykt upp överallt! Ensam en dag är tydligen lika med att man för evigt kommer vara ensam.... hmm..?

Jag tycker det är så tråkigt att folk inte kan vara ensamma, inte kan vara singlar, och att det är tusen gånger värre bara för att det råkar vara 14:e februari. Är det inte viktigare att vara ihop med någon man verkligen älskar, hellre än att bara ha någon så att man inte ska vara ensam på Alla hjärtans dag? Älskar man inte sin familj, sina vänner eller sitt husdjur så att man kan hylla den kärleken istället? Är det så viktigt att ha någon att man låter en kommersiell högtid, som i stort sett handlar mer om att köpa onödigt krimskrams än kärlek, göra en så nere?

Ja, det är lätt för mig att säga kanske, jag som har ett förhållande. Jo, men jag har fortfarande spenderat Alla hjärtans utan honom. Jag blir inte deprimerad för det. Jag kommer tycka det är lika underbart att träffa honom på fredag igen ändå! Och jag kan förstå att alla par vill hitta på något på Alla hjärtans dag, men då hoppas jag också att det handlar om att faktiskt fira kärleken er emellan, och inte att det är viktigt att ni har varandra just idag. Men att hitta på något är lika viktigt och kanske till och med roligare och mer spontant om man gör det vilken annan dag som helst på året!

Människan i dagens samhälle sätter sån press på specifika datum att det är löjligt. Är man inte lika mycket singel imorgon? Är man inte lika kär i sin pojkvän om en vecka? Älskar man inte sin familj varje dag, varje månad, året runt? Är det så fel att vara singel 14:e februari? Varför är det inte lika fel den 23:e mars? Då ahr man ju varit singel längre, om man nu ska spela på det kortet. (Eftersom jag anser att det kvittar hur länge man varit singel.)

Jag önskade att de personerna som känner sig nere på Alla hjärtans dag inser att det viktigaste i livet inte är att vara i ett förhållande. Kärleken är viktig, något annat säger jag inte, men om man inte är kär eller förälskad i någon så finns det väl ingen anledning att känna sig nere på Alla hjärtans dag? Kärlek är så mångfacetterad och kommer i så många olika skepnader och former att det är omöjligt att säga att man inte har något att fira en dag som denna.

Idag är det ju Alla hjärtans dag och utmaningen denna vecka var just att inspireras av denna dagen. Jag är själv inget stort fan av alla hjärtans. Jag har aldrig riktigt firat den, och i dag är min pojkvän nere i Skåne och pluggar så jag får väl fira själv i såfall. :) Men vem behöver egentligen en speciell dag för att visa sin kärlek? 

On to the nails... 

Jag var faktiskt väldigt lat denna veckan. Främst då eftersom det är svårt att hitta inspiration till Alla hjärtans dag som inte blir för sockersött. Hjärtan och blommor, rött eller rosor. Det är inte mycket att arbeta med. Jag är inte så förtjust i blommor och hjärtan heller. Så jag har "fuskat". 

 

Suck!!! Ni får skylla på min kamera som vanligt. Och nej jag har inte städat upp runt nageln än! xD Haha. Men jag har bara utgått från vanliga röda naglar, en svart tumnagel och sen klistermärken på alla naglarna. Jag orkade inte sitta och rita på frihand så det blev klistermärken den här gången. Röda hjärtan på mina svarta tumnaglar, och svarta och vita små hjärtan på de röda naglarna. En enkel design! Ska försöka bättra mig till nästa vecka, jag lovar!  

Det är inte bara Alla hjärtans idag det är även min älskade halv-lillasyster Matildas födelsedag!

Stort grattis älskade syster! 

 

Jag fick en längre helg än det var tänkt. Eller rättare sagt så var min pojkvän här uppe i småland en dag längre än det var tänkt! På både gott och ont egentligen. Han skulle åkt hem igår men mådde för dåligt så jag har lekt sjuksköterska och tagit hand om honom, men jag fick ju en dag till med min älskling. Och jag har själv blivit av med min förkylning till stor del. Allt te med honung vi drack hjälpte nog till stor del.

Helgen var ändå helt okej. Firade min mamma i lördags med brorsan och hans flickvän. Vi åt pizza och spelade Galenpanna och tog det rätt lugnt men det var mysigt.

Men nu är jag hemma och håller redan på med veckans Nail art challenge. Jag ska ju inspireras av Alla hjärtans dag som är imorgon så jag tänkte ha den klar tills dess. Hoppas alla andra haft en skön helg och en bra start på veckan!

Det har väl inte undgått någon att vår kära statsminister vill höja pensionsåldern till 75 snarare än 65. Mina vänner på Facebook har iallafall reagerat stenhårt på detta och lagt upp den ena dumförklarande bilden efter den andra.

Jag har försökt hitta ett uttalande från Reinfeldt om detta, eftersom jag å ena sidan hört att folk ska tvingas att jobba till 75, men å andra sidan har jag hört att man fortfarande kan gå i pension vid 65, men att man får fortsätta jobba om man vill och klarar av det. Jag har heller inte läst något om huruvida man får gå i full pension vid 65 eller om det då skulle handla om förtidspension. 

Men om vi utgår från att man faktiskt inte får sin pension förrän vid 75 skulle det alltså bero på, enligt herr Reinfeldt, att medelålder ökar i Sverige. En annan anledning var att det är många äldre som blir rent av deprimerade när de blir sysslolösa. 

Ja men okej, herr Reinfeldt. Vi har ett växande problem med ungdomsarbetlöshet och om folk då ska vara kvar ännu längre i arbetslivet kommer väl knappast det problemet lösas? Och med tanke på erat idiotförslag för några år sedan om att folk ska utförsäkras även när de är sjuka så innebär det att arbetsmarknaden kommer vara fulla med människor som är sjuka och för gamla för att klara av de sysslor som begärs. Människor mellan 65 och 75 kommer alltså, vaddå? Tvingas söka socialbidrag och vara inskrivna på arbetsförmedlingen om de inte kan få ett jobb som de klarar av? Vad händer då med arbetslöshetssiffrorna? Jo, de kommer skjuta i höjden! Som de redan gjort sen högeralliansen "satte sig på tronen".
   

En annan anledning till att öka pensionsåldern enligt Reinfeldt var också för att människor mitt i livet ska ha större chans att byta karriär och få chansen att studera vidare. Så vad herr statsminister menar är alltså att folk som är 50 inte kan plugga vidare idag? Eller att 15 år är för lite för att kunna ändra sitt liv?

Min personliga åsikt är att det luktar pengagirighet lång väg! Pressa ut skattepengar ur människorna ytterligare 10 år för att politikerna själva ska kunna sitta på sina feta rövar med sina miljonfallskärmar. Hur många politiker kommer jobba tills de är 75? Knappast med tanke på att pensionsåldern för ministrar och ledamöter ligger vid 50 och inte vid 65!

Herr Reinfeldt själv kan gå i pension vid 50 om han vinner nästa val också. Då kommer han första året att punga ut 114 000 kr i månaden, alltså 1,7 miljoner kronor om året! Efter det kommer inkomsten sänkas till "ynka" 68 000 kronor i månaden på grund av inkomstgaranti! Detta kommer han alltså få ut varje månad tills han fyller 65! Och med 68 000 kronor i månaden, och ett år då han får 1,7 miljoner kronor så kan nog gubben pensionsspara. 

Så det är jättelätt för gubben Reinfeldt att påstå att alla andra ska jobba tills de dör medan han själv kan sitta och håva in skattebetalarnas pengar! Och låt oss nu säga att han inte blir vald år 2014, då får han ingen inkomstgaranti. Däremot ett fribrev som skulle ge honom en garanti på strax över 14 000 kronor i månaden vid 65 års ålder! Undrar om han tror att det är en normal summa för en pensionerad idag? Det är en ganska hög summa och mer än vad andra arbetslösa ska förväntas klara sig på!

Och ja, jag kan tycka det är förjävligt att det finns de som tvingas pensionera sig vid 65 när de har mycket kvar att ge, men dagens samhälle tar gärna emot ideellt arbete! Kanske inte kul att jobba gratis men möjligheten finns. Eller varför inte jobba de där halvtidsarbetena, timanställningarna och andra anställningsformer som idag erbjuds till ungdomar för att de inte ska vara helt sysslolösa? Att gå ner i arbetstid istället för att gå i pension om man vill fortsätta jobba kan ju vara en bättre lösning! Jag tror en människa håller bättre i kroppen dessutom om man inte sliter den sista tiden i sitt liv.  

Man måste nog ha en lägre medelintelligens för att bli politiker alltså!

Jag har tagit upp det här ämnet förut och troligtvis gjort det ganska tydligt att jag hatar fördomar och att jag alltid gör mitt bästa för att inte ha dem själv. Men jag vet samtidigt att det är så otroligt lätt att ha fördomar. Det verkar nästan lite som att det ligger i människans natur. Fördomar har alltid funnits, vissa värre än andra. Min älskling läste till och med om detta i en kurs i skolan. Fördomar har varit en form av skyddsbeteende. Genom att ha fördomar kan man lättare upptäcka någon som verkar skum och som skulle kunna skada en.


Men jag är samtidigt övertygad om att våra fördomar har förändrats. Man ser inte skillnaden idag på en adelsman och brottsling, som man kunde förr. Och våra fördomar har blivit ytligare. Idag handlar det om att döma någon efter kläder, om man sminkar sig och till och med vad man har för hårfärg. Till och med byststorlek tar folk som någon form av mätare för hur hög ens intelligens är. Som blond tjej har jag ju alltid fått uppleva fördomar om att jag skulle vara korkad. Men det fick jag även under den tiden jag var brunett. När jag diskuterat det här med andra kompisar (oavsett deras hårfärg eller ens deras kön) verkar de uppleva samma sak som mig. Att folk nästan alltid utgår från att man skulle vara korkad, framförallt om man bryr sig det minsta lilla om sitt utseende. Det är inte ofta någon antar från första början att man har något innanför pannbenet. Jag kan till och med bli riktigt förbannad när någon förklarar något för mig som jag tycker är ganska självklart. Varför drar folk slutsatsen att jag inte skulle förstå eller veta innan de egentligen har en aning om hur jag är som person?

Vi sätter stämplar på människor vi inte vet
ett dugg om och vad vinner vi på det?

 Sen jag började blogga har jag nästan stött på ännu fler fördomar. Jag älskar att lösa svåra korsord. Jag löser sudoku utan problem. Jag är administratör på Wikipedia med ansvar för bland annat hästartiklarna. Jag fick 1.2 poäng på högskoleprovet första (och enda) gången jag gjorde det. Jag läste aldrig läxor i skolan eller pluggade inför prov men hade bra betyg ändå. Jag lärde mig läsa när jag var 5 år gammal. Jag var snabbast i skolan eftersom jag inte behövde lära mig att läsa när jag började. Men så fort man råkar nämna att man har en blogg så blir man degraderad till en 13-årings nivå och folk antar automatiskt att ens blogg handlar om ytligheter som smink, kändisar och kläder, och att detta är det enda som cirkulerar i ens huvud. Det är inget fel på att blogga om detta. Är man intresserad av skönhet, mode och skvaller så är man inte dummare än någon annan. Men varför frågar inte folk vad man bloggar om istället för att dra sina egna slutsatser?

 Även om jag hade bloggat nästan helt uteslutet om, låt oss säga mina naglar eftersom jag ändå är intresserad av nagelkonst, så borde folk fortfarande inte dra parallellen mellan skönhetsintresserad och lägre intelligens. Att ha intelligens innebär att man har förståelse. Förståelse för att folk är olika, med olika intressen och olika förutsättningar. Intelligens kan även yttra sig i så många olika former att det är omöjligt att definiera vem som är smart och vem som inte är det. Man kan vara bok-smart, man kan vara logisk, man kan vara rapp i käften, man kan ha en talang och man kan ha förståelse. Alla dessa visar intelligens men säger inget om vilka slags människor som har denna intelligens.
 

I grund och botten upplever jag det som att människor nästan alltid drar de värsta slutsatserna när de dömer någon de inte känner. Vad tror ni? Är det lättare att anta att en person är korkad och bli positivt överraskad? Eller är det bättre att man istället tror det bästa om någon tills motsatsen bevisats? Varför har vi så lätt att tänka negativt om andra i första hand? 

Idag fyller min kära mamma 52! Detta ska firas med pizza från Chaplin! Bästa pizzerian i Värnamo och med presenter och kaffe hemma hos brorsan!

Hurra hurra hurra! Älskar dig mamma! :)



Blir ingen bild på min mor för det har jag lovat henne. :)

När jag går in på hemsidor eller andra bloggar och ser vackra hundbilder så blir jag alltid lite extra förtjust. Jag fattar inte hur man kan få så vackra foton på hundar. Alltså seriöst jag fattar inte....!!


För när jag försökte fotografera mina hundar så såg det snarare ut så här:









Varför kunde inte mina hundar bli fina på bild!!?!?! Haha och försök inte skylla på fotografen!

Har massor av såna här bilder på min hårddisk! :/

Min förkylning har ännu inte gett med sig helt. Men sen är jag ju emot att använda en massa mediciner så jag får väl skylla mig själv lite. Jag föredrar att bota mina förkylningar med te, te och ännu mer te!

Men det är inte bara jag som drabbats. Min stackars älskling vaknade med halsont och verkar ha blivit sjuk han också. Min bror ligger hemma med feber och min mamma fick gå hem från jobbet idag med migrän!

Usch, denna tiden på året är den värsta för alla blir sjuka. Men det är snart vår hörni!

Idag är det dessutom spadag för mig! Eller ikväll snarare. Då ska jag ta mitt kokheta bad och pyssla om mig själv och denna vecka behövs det mer än någonsin!

Denna vecka var det faktiskt inte så svårt att välja vilken film jag skulle inspireras av trots att det finns massor av underbara filmer. Men jag valde att göra en design som jag egentligen velat göra i ett år men inte riktigt kommit till skott ännu. Perfekt med denna challenge så att jag kan göra alla dessa designer som jag funderar på.

Mitt val var filmen Avatar!



Det syns inte jätteväl på fotot men jag har målat över hela designen med ett genomskinligt lack som har ganska lite glitter i sig. Tittar man på Na'vi-folket så har de små skimrande prickar i ansiktet och jag tyckte det passade. Jag är faktiskt någorlunda nöjd med designen den här veckan, även om jag råkade smeta ut de gula prickarna på mitt lillfinger, och jag har inte heller orkat "städa upp" runt nageln än. Men det som förstör mest är nästan min kassa mobilkamera som tog bort alla kontraster. De gula prickarna jag gjort på varje finger syns knappt.

Men jag är ganska nöjd! Eller "Oe ma sevin lrr" som det heter på Na'vi-språk! (Nördar mig)

Titta vad som äntligen behagat komma upp!!




Mina clementinplantor! :D 2 veckor tog det och nu har 2 av 4 frön grott. 2 cm hög är den längsta plantan. :) Får se hur jag ska göra nu för att få dem att överleva. :/

Ja nu är det midnatt men jag sitter uppe och ugglar! Jag är en riktig nattmänniska, men jag har lovat att jag ska lägga mig innan klockan 2. Vi får se sen. :)

Just nu:


 
Te och nylackering av naglarna pågår! Håller på med veckans Nail Art Challenge.



Detta görs ju bäst iklädd underställ, morgonrock och nymicrade, varma vetetofflor
på fötterna som man lägger på soffbordet. Och Scrubs på tv samtidigt! Är man förkyld så är man banne mig!

Stort grattis till Najri och Apell som båda fyller 23 idag!! HURRA HURRA HURRA HURRA!!!!


 
Wille, Najri och Apell!

Jag har tänkt på detta inlägg ett bra tag nu. Bollat fram och tillbaka med tanken på att publicera det eftersom jag vet att detta är ett väldigt känsligt ämne för en hel del. Men jag får hoppas att de som läser detta inte tar det jag skriver som någon form av kritik mot föräldrar, utan det här är enbart en skildring av hur det kan vara för oss som inte har barn... och som väljer att ha det så.


Jag har många vänner som är föräldrar, eller som är på väg att bli det och jag tycker det är underbart att de har valt detta och jag är jätteglad för deras skull och njuter lika mycket av deras lycka som de gör. Jag kan förstå att det är något speciellt med att ha ett barn. Men...

...jag vill inte ha barn själv. Och det är när detta kommer fram som jag möts av en sådan skepcis att det nästan är löjligt. Jag får höra allt ifrån att jag snart kommer ändra mig för att jag snart är 30, till att jag är egoistisk då det finns de som inte kan skaffa barn trots att de inte vill något annat.  

För det första undrar jag varför jag måste bli sugen på barn för att jag närmar mig 30? Är det någon magisk ålder då man automatiskt måste vilja ha barn? Ska man skaffa sig ett barn ska det väl vara för att man själv vill ha ett barn? Inte för att det finns någon samhällsnorm som säger att det måste ske innan en viss ålder... Och att jag är egoistisk? Ja, vad hjälper det barnlösa par om jag får en unge? Isåfall är det väl bättre att ställa upp som surrogatmamma? Eller ska man adoptera bort sitt barn för att kunna ge någon chansen att bli föräldrar då? Nej, hur hade folk sett på mig då? Hur hade jag själv känt? Det är klart att det finns de som så hemskt gärna vill ha egna barn och som inte kan och jag tycker synd om dem, det gör jag. Men det hjälper inte dem att andra runt omkring dem skaffar barn eller hur?

Det är så konstigt att människor idag tycker att det är helt okej att man tänker efter både en eller två gånger om man ska beställa en hamburgare eller chicken nuggets på McDonalds.  Det är helt okej att man väger för- och nackdelar inför köpet av en ny tv. Ska man skaffa hund så tycker folk att man ska se till att allt i livet är ordnat så att hunden får det så bra som möjligt. Men när man väntar med att skaffa barn så är man helt plötsligt en konstig människa. Att skaffa barn när man inte har fast jobb, inte har bra inkomst och bor i en liten tvåa mitt inne i stan vid en trafikerad väg är tydligen en bra sak, men skulle jag skaffa hund när jag hade det så hade folk kallat mig ansvarslös och olämplig som hundägare.


En av många anledningar till att jag inte vill ha barn just nu är för att jag sett så många fall där människor blir föräldrar innan de är redo. Det är en ständig kamp med ekonomin och tiden och att få vara sig själv en stund. Att resa bort och ta det lugnt är inte tala om. Att festa med vännerna är bara att glömma. Folk får gärna kalla mig egoist men jag vill festa klart, jag vill växa upp, jag vill lära mig, jag vill resa och upptäcka och leva livet själv innan det blir tal om att ens skaffa hund! Än mindre barn, om jag någonsin skulle vilja ha ett. Men jag är hellre egoistisk nu, när jag inte har ett barn att tänka på. Jag har dessutom upplevt hur det kan vara att ha barn. Min ex-sambo hade två söner. Visserligen var de inte så små då när vi var tillsammans utan skötte mycket själva, men jag fick ändå uppleva hur det är att hela tiden behöva ha maten planerad till en viss tid, att se till att det är tyst när det ska sovas. Det ska lekas och städas och göras läxor. Det var många saker som jag kanske velat göra men som inte var möjligt. Jag gillade de där grabbarna och jag klandrar ABSOLUT INTE dem, men ett liv med barn var inte alls för mig. Och jag känner fortfarande att det är så.


Det finns faktiskt många personer här i Sverige som väljer att vara barnlösa och det har egentligen inget med egoism att göra. Är det egentligen ett bevis på respekt och hänsyn mot barnlösa föräldrar bara för att man skaffar barn när man själv inte är redo? Det finns människor som inte kan ha hund på grund av allergi, fast de önskar sig det mest av allt i hela världen. Borde inte alla som kan ha hund skaffa det då? För att visa respekt?


Att få ett eget barn är kanske det mest underbara som kan hända en människa, jag tvivlar inte alls på det. Men då ska det ju vara ens eget val och önskemål. Jag skulle själv inte vilja bli övertalad att skaffa barn eftersom jag vet själv att oavsett hur mycket jag än skulle älska det barnet så skulle livet bli odrägligt för mig, barnet och pappan till barnet, för att livet just nu inte är ultimat för att ge ett barn det liv jag skulle vilja ge. Ska jag någonsin skaffa barn så ska ALLA andra bitar i livet ha fallit på plats först. Bostad, ekonomi, jobb, kärleken och livet i sig!


Ska jag behöva be om ursäkt för att jag tänker efter när det gäller något så viktigt?

Det är inte ett moln på himlen idag och solen skiner, men låt inte solskenet bedra er. Det är riktigt kallt  ute! Solen har legat på så min termometer visar -5 men i själva verket är det -15 och ska bli -20 i natt!


Men det blir att dra på understället och den varmaste tröjan jag har för snart ska jag ut på en promenad för att köpa frimärken. Känns meningslöst men måste man så måste man. Får se om jag fryser ihjäl på kuppen!

Jag pratade med min pappa över telefon igår kväll och det var ovanligt kallt i England också! Bara 1 plusgrad och i lördags hade det kommit några centimeter snö så skolorna var stängda i går. Haha, livet är allt bra orättvist ibland alltså. :) Flytta till England kanske?


Men... Det kunde varit värre...

Då var helgen slut igen. Jag hade en ganska bra helg ändå. Jag for ner till Skåne och min älskade i fredags och kom tillbaka först idag på eftermiddagen. 

Fredagen var vi inne i Ängelholm för att köpa lite dricka till festen som skulle vara på internatet på kvällen. Lite dricka innebär en flaska Jack Daniels för den som inte vet. :) I Ängelholm hittade vi även det här utestället:

 
Blir ju ett måste att testa till sommaren! :D Festen på internatet var som alltid väldigt kul med mycket folk. Det brukar vara si och så med musiken. Alltid någon som sätter på en låt, som får spela ½ minut och sen byter någon annan till nästa. Men det brukar ju bli så.


På lördagen var jag dessvärre allt annat än pigg. Jag kände mig inte alls trött eller dålig på morgonen men ju längre dagen förflöt desto sämre mådde jag och min förkylning bröt ut med dunder och brak och jag hade riktigt ont i magen också. Inte så kul! Jag gick iallafall med på att gå på en långpromenad med pojkvännen på dagen, trots envisa minusgrader.


Vattenfallet var helt fruset och såg ut som en mur snarare än ett vattenfall.


Vi träffade på dessa två urgulliga och urtrötta fjordingar.
De såg inte heller ut att trivas i kylan.

Som tur var så tog de andra på internatet det också lugnt på lördagkvällen. Ingen fest, utan vi satt bara och tog det lugnt och lagade mat. Jag och Jonne lagade en viltgryta på älgkött, med morötter och palsternacka, krossade enbär, tranbär och lite lingonsylt i såsen. Det blev smaskens! Jag och Jonne köpte även lite chips, vitlöksdip, nachos och salsasås och satt och kollade på Gamer. En bra film faktiskt, även om den kanske känns överdriven, men den kändes som en kritisk spark mot dagens samhälle där vi lever genom internet. Sevärd om inte annat! Efter det tittade vi även på Labyrinth, en gammal 80-tals- film med David Bowie som är otroligt underhållande, speciellt eftersom den är så udda!

 
Viltgryta med kokt potatis och en massa spenat!! :D

På söndagen tog vi det väldigt lugnt. Jag var inte lika dålig som på lördagen men kände mig ändå seg och hade lite småont. Vi var nere i gymmet för att jag skulle testa på mitt nya träningsprogram som jag ska använda nu när knäna är bättre. :) Resten av kvällen bara slappade vi tillsammans med de andra inneboende på internatet och vi bestämde att jag skulle stanna tills idag eftersom jag var dålig.

En extra natt med sin älskling är aldrig fel, även om han var tvungen att sova. Jag låg istället och tittade på Men who stare at goats och How to train your dragon medan han sov. Mysigt ändå.


Men nu är det ny vecka. Ska snart försöka äta något och inte bara leva på te, och sen fundera på veckans utmaning i Nail Art Challenge. Jag ska ju inspireras av en film denna vecka... Vilken film ska jag ta? Hmm...

Jag läste en lista på >>Annas blogg<< där hon listade hur hon var när hon var liten. Jag tyckte hela inlägget var jättefint, och en hyllning till sin familj. Jag blev själv inspirerad till att göra en egen likadan lista. Tack Anna för inspirationen!

Så jag tidsinställde detta så ni har något att läsa medan jag är i Skåne. :)

**************

När jag var liten...

* älskade jag Fragglarna jättemycket!

*tyckte jag inte om lök eller kryddning så mamma gjorde alltid "mes-köttfärssås" till mig som inte innehöll mycket mer än köttfärs, lite mjöl, salt, peppar, vatten och en MASSA ketchup! Och jag älskade den!!

*satt jag och brorsan klistrade framför tv:n till Fångarna på fortet varje fredag med täcken och kuddar på golvet, och varsin chipspåse efter maten.

*åt jag morötter i kilovis i skolan. Och brun blev jag minsann på sommaren. I jämförelse med nu.

*cyklade jag omkull i en brant backe och fick hjärnskakning och helt uppskrapat ansikte. Jag såg ut som Arnold i Terminator 2 med halva ansiktet borta!

*var min favoritlåt Especially for you, en urtöntig 80-talsballad med Kylie Minouge och Jason Donovan! (Jag var 5!!)

*hatade jag tapeterna i mitt rum så mycket att jag tapetserade väggarna med hästplanscher! Inte en millimeter av tapeten syntes någonstans!

*tänkte jag rymma med min katt när det brann i skogen jämte husen och ingen trodde på mig när jag sa det! xD 

*fångade jag ödlor och grodor i skogen och behöll som husdjur till mammas förtret. 

*lärde jag mig redan vid 5 års ålder vad huvudstaden i Mongoliet var. Något mamma tutade i mig för hon tyckte det var kul att se folks ansikte när jag självsäkert svarade Ulan Bator. Något som inet ens de vuxna visste. :)

*lekte jag och mina kompisar att vi var "Turtles". Jag var alltid Leonardo! Och varje gång var leken över på 5 minuter för en som hette Fredrik kastade ett täcka och sa att vi alla dödats av slime! Det var bara att börja om! 

*lärde jag mig läsa tidigt för att kunna läsa skyltarna på väg upp till Värmland när vi skulle åka till min mormor, eftersom det var bland det bästa jag visste. :)

*använde jag målarställningen som en häst och min kompis Carro som hade en sadel hemma tog med den. Så vi tränade våra ridkunskaper på den. "Hästen" kallade vi för Lukas och vi menade att det var en Fjording. Den som inte satt på ställningen fick sitta på en stol som var en islandshäst som hette Leiri. Fantasin var det inget fel på.

*kunde jag äta rå spaghetti även om jag inte fick. Jag smög med det. :)

*sopade jag ner snö i brunnarna på min gata i hopp om att hjälpa våren lite på traven.


Jag vid kanske.... 3 års ålder eller så. Fråga mig inte vart
jag var för det kommer jag inte ihåg. :D


*************

Ljuva barndom! Om man visste då hur livet skulle bli skulle man njuta mer av att leka och inte ha för bråttom med att växa upp.

I natt hade jag en dröm som innehöll flera olika saker som jag brukar drömma om väldigt ofta.

Jag drömde först att jag var i pappas hus, som han ägde innan flyttade tillbaka till England. Jag kommer inte ihåg exakt vad jag gjorde där i min dröm, men jag tror att jag höll på att bygga om klädkammaren på övervåningen till något. I vilket fall så är drömmar som utspelar sig i pappas gamla hus det jag drömmer om oftast. Men det kan ju bero på att jag bott i det huset mer än halva mitt liv, från att jag var 3 år gammal tills jag fyllde 23, och innan 23 hade jag ändå bott hemifrån lite av och till på internat bland annat.

Senare i drömmen hade jag åkt på semester till något tropiskt och varmt land. *önsketänkande* Då kommer del två som är något jag drömmer om ofta och det är att landet jag befinner mig i blir bombat och attackerat av USA! JAg drömmer detta skrämmande ofta, att flygplan bombar eller kraschar ner i min trädgård eller som här, när jag befinner mig på stranden. Och det är gamla bombplan typ B-52:or eller Spitfires, inga nya jet-plan heller.



Så vitt jag vet så blev iallafall ingen skadad, men direkt efter så kommer del 3 av det jag drömmer ofta och det är att ett stort flygplan kraschar rakt ner i havet och orsakar en tsunami. Alla på stranden inklusive jag själv hinner att klättra upp till husen som smidigt nog råkar stå på styltor och man måste klättra upp för stegar för att nå dem. Tsunamin är inte speciellt stor ska jag kanske nämna. Men jag har drömt om tsunamis ganska ofta på sistone med. De är aldrig jättestora, och det är aldrig någon som dör, men ändå.



Men visst, det är inte konstigt att man drömmer samma saker om och om igen. Det brukar man ju göra. Förut hade jag en dröm som innebar att jag kastade mig nerför en trappa och kunde flyga eller sväva ner säkert. Detta drömde jag minst en gång i månaden.  

Men nu har det blivit annorlunda. Jag drömmer om pappas hus minst 1 gång i veckan, utan någon anledning. Jag har ju inte bott där på nästan 7 år! Jag vet att det bott hela två familjer i det huset efter min pappa och att det är jättemycket som är omgjort och tillbyggt, så det kanske är därför jag drömmer om det. Något sätt för hjärnan att komma ihåg hur huset såg ut.

Men varför jag drömmer om attacker från USA och tsunamis har jag svårt att förstå. Jag är inte direkt orolig över att drabbas av det. Kanske är det min hjärna som bearbetar kriget i afghanistan och irak... och tsunamin i thailand eller japan. Kanske har jag en inre oro för att det ska bli mer sånt här i framtiden... Vem vet?

************

Någon annan av er läsare som har återkommande drömmar som dessa? Något ni drömmer ofta om?

Jag mår fantastiskt nu! på bara några timmar har jag gått från halvdöd till att vara så pigg att jag funderar på om jag kommer kunna somna i natt! Och det enda som behövdes var ett bad och 3 chokladbollar! Chokladbollar är tydligen rena mirakelmedicinen!

Men.... jag kom också på helt plötsligt att jag ska åka till Skåne imorgon runt 12-tiden och jag har inte packat!! Dags att göra det kanske. Tur att jag är pigg. :)

Jag har varit lite smådålig nu i två dagar. Igår hade jag huvudvärk hela dagen. Ingen kraftig huvudvärk, men den låg och molade i tinningen hela dagen ändå. Och jag somnade till på soffan redan vid midnatt, vilket är ovanligt för mig. Jag gick iallafall och la mig då och sov ända till 9 idag på morgonen!!

Men idag har det inte varit bättre kan jag säga. Har varit seg och helt slut i kroppen och när jag gjorde mina knä-övningar trodde jag att jag skulle svimma så jag la mig på soffan igen och sov ytterligare 2 timmar till klockan 12! Vet inte om jag är slut för att jag sovit dåligt, men jag tror jag håller på att få årets stora vinter-förkylning. Jag är nämligen lite täppt i näsan ibland och är jättetorr om läpparna. Ett säkert tecken!

Men min kära mamma kom med en present till mig!!



Och vad var det i påsen undrar ni?




CHOKLADBOLLAR!!! Och det var 3 stycken i påsen från början! :D Men jag har redan ätit upp 2. *hoppsan* Men jag mår faktiskt lite bättre. Känner mig inte alls lika yr och urlakad. Min mamma har alltid haft ett sjätte sinne för när jag eller min bror är sjuka och behöver lite extra tröst. :)


Idag är det dessutom torsdag, min stora "Ta hand om mig själv-dag" så jag ska snart ta ett lååångt och kokhett bad och en massa annat tjejigt som ansiktsmask och pedikyr och sånt.

Jag hade ju redan bestämt vad jag skulle måla denna veckan så jag blev ganska glad att den första utmaningen var just en bok, för då kunde jag börja med utmaningen redan den här veckan.

Min inspiration var alltså böckerna i Sagan om Ringen-trilogin av J.R.R Tolkien.






Som vanligt är jag inte alls nöjd, men det beror främst på att det guldiga nagellacket jag använde inte var så bra. Jag skulle egentligen varit klar med denna igår men fick göra klart idag istället. Och ja, jag har utgått från den texten som faktiskt står på ringen, enligt boken. :) Så det står "One ring to rule them all. One ring to find them." Jag la upp två bilder på min vänstra hand i olika ljus eftersom högerhanden blev mycket värre och inte är helt klar än. :)

Från början fick jag ju egentligen inspirationen från denna bild:



Men jag ville ha en annan guldfärg och svagare textning så istället för att använda mitt artliner-lack med smal pensel så använde jag mig av en vanlig bläckpenna och ristade nästan in tecknen istället. :) Men nästa gång funderar jag på att köpa en tunn tuschpenna och måla på istället för jag tror det är lättare.

Jag fick precis nys om denna underbara Nail Challenge. För mig är det en fantastisk utmaning eftersom jag älskar att måla mina naglar på de mest udda sätt och jag kan verkligen få inspiration till mina naglar nu. Denna är 50 veckor lång och räcker alltså hela året ut! 

1.       Inspired by a book

2.       Inspired by a movie

3.       Inspired by Valentine’s day

4.       Inspired by fruit

5.       Inspired by fashion

6.       Inspired by a Youtube-tutorial

7.       Inspired by a pattern

8.       Inspired by water marbling

9.       Inspired by space

10.   Inspired by easter

11.   Inspired by spring

12.   Inspired by animals

13.   Inspired by diamonds

14.   Inspired by flowers

15.   Inspired by stripes

16.   Inspired by a song

17.   Inspired by polka dots

18.   Inspired by gradients

19.   Inspired by rainbows

20.   Inspired by summer

21.   Inspired by Black & White

22.   Inspired by flags

23.   Inspired by the supernatural

24.   Inspired by tropical beaches

25.   Inspired by a famous brand

26.   Inspired by modern technology

27.   Inspired by icecream

28.   Inspired by butterflies

29.   Inspired by tattoos

30.   Inspired by sports

31.   Inspired by a cartoon

32.   Inspired by a favourite band/artist

33.   Inspired by food

34.   Inspired by autumn

35.   Inspired by poetry

36.   Inspired by rain

37.   Inspired by pink

38.   Inspired by girls

39.   Inspired by breastcancer awareness

40.   Inspired by women

41.   Inspired by Halloween

42.   Inspired by your favorite outfit

43.   Inspired by Hollywood

44.   Inspired by your favorite colour¨

45.   Inspired by winter

46.   Inspired by luxury

47.   Inspired by stars

48.   Inspired by dreams

49.   Inspired by Christmas

50.   Inspired by New Years

För den verkligt inbitne kan man testa att göra nya naglar varje dag då det fanns en 365 Nail of the day Challenge, men jag orkar inte måla om naglarna varje dag. Lägger jag tid och energi på mina naglar vill jag ju ha det lite längre än den halva dagen som är kvar när man väl målat klart naglarna. :D

Haha, ja iallafall i mitt sovrumsfönster. :D

Jag hade ju planterat clementiner, men tyvärr har det inte hänt något i den krukan än.

Men förra veckan planterade jag även en annan växt, nämligen paprika. Jag skrapade bara ner några frön i tre små plastkrukor och täckte med plastfolie, och sen lät jag det stå.

Så här såg det ut förra veckan:


Notera mitt härliga Playstation 1 och den stora svarta
krukan där jag planterat clementinerna. :)


Och så här såg det ut i måndags!

Skotten är hela 5 cm långa nu och troligtvis måste jag
gallra för att det ska fortsätta växa. Haha.
Kanske skulle bli paprika-bonde på heltid. :)

Vad trött jag kan bli på vissa människor ibland. Jag satt och jobbade med Wikipedia nu. Kontrollerade artiklar och rättade till fel och sånt och då hamnar jag i en diskussion med en kvinna om en artikel. Artikeln var en artikel jag själv skrivit som handlar om en hästtyp, nämligen "International striped horse", hästar som är randiga!

I vilket fall som helst så undrade den här kvinnan om det fanns en svensk benämning på denna hästtyp och jag svarade henne att det nog inte fanns det eftersom hästen får namn efter sin förening som ligger i USA och eftersom hästarna registreras efter färg och därmed kan vara av vilken ras som helst så är International striped horse bara ett begrepp på hästar som är registrerade. Dessutom är dessa hästar tämligen okända i Sverige, och det är inte alla hästraser som får försvenskade namn. American saddlebred heter American saddlebred även i Sverige och den artikeln är relevant. Shetland sheepdog heter så även här. Annars borde man ju översätta den till Shetländsk fårhund om det ska vara rätt!

Då påstår kvinnan att artikeln inte ens borde finnas med på svenska Wikipedia om det inte finns ett svenskt namn på rasen. Jag höll på att sätta i halsen!! Menar kvinnan verkligen detta? Wikipedias hela mål är ju att sprida all världens kunskap, inte bara svensk kunskap. Isåfall borde ju inte artiklar om vissa filmer eller tv-serier vara med heller. För att inte tala om vissa katt- hund- eller hästraser som inte fått ett svenskt namn utan är kända vid sina engelska namn även i Sverige!

Då får vi ju ta bort artikeln om företaget Apple också då.... det finns ju ingen svensk motsvarighet till det. Nej, jag förstår inte hur man kan påstå att en artikel inte är relevant för att namnet inte är svenskt! Galet!!