Varning för sötslisk!!

På allmän begäran (under grovt hot från KattaStrofen) har jag nu bestämt att publicera det jag skrev om min kille Jonne. Det hela började ju med avskedsbrevet till min före detta "vän" som tvivlade så mycket på att det jag och Jonne hade var äkta och Katta skrev ett allvarligt mail till mig och sa att det kanske är svårt att förstå lite hur det blev jag och Jonne. Vi är ganska olika och det skiljer en hel del år på oss. Men sanningen är så långt från det som det bara kan bli. Sen har jag även fått kommentarer och mail från läsare som undrar varför jag skriver så lite om honom och som också undrar. Jag kommer inte avslöja några intima detaljer om honom eller vårat liv tillsammans, men jag varnar er nu.... det är sötsliskigt och jag kommer med det här inlägget att tömma mina resurser på gullighet för flera månader framöver!

*********************************************

Det är märkligt men jag hade svurit att vara singel länge när det som finns mellan oss växte fram. Jag gillade att vara singel, sköta mina egna affärer och göra vad jag vill. Nu har vi varit tillsammans i ett halvår, eller mer, men man vänjer sig så snabbt vid att alltid ha någon där. Självklart kan jag fortfarande sköta mina affärer själv och göra vad jag vill, men jag vill hellre göra dessa saker tillsammans med honom. Det finns faktiskt så otroligt många saker jag vill göra med honom, och väldigt få saker jag vill göra utan honom. Det känns mer naturligt att somna med honom än att somna själv i min säng trots att merparten av mina ”nätter” tillbringas i min egen säng ensam. Vi har sett varandras absolut värsta sidor och har inte skrämt iväg varandra. Jag vet inte hur det gick till eller varför det blev vi två och jag vet inte någonting annat än att det känns otroligt rätt. Det har under dessa 6-7 månader aldrig känts fel, inte ens när vi inte visste alls vad som var på gång mellan oss. Vi flöt med och hamnade precis där vi ville vara. Vart det är det vet vi kanske inte men det spelar ingen roll så länge det känns rätt!



*Jag tycker om hur lättsamt mitt och Jonnes förhållande är.
*Jag tycker om att vi tar det lugnt.  
*Jag tycker om att vi inte behöver sitta som klistrade på varandra.
*Jag tycker om att vi har våra egna liv.
*Jag tycker om att vi kan mysa och bara njuta av att vi är tillsammans.
*Jag tycker om att han kan skicka sms med att han saknar mig en halvtimme efter att jag åkt ifrån honom.
*Jag tycker om att jag saknar honom precis lika mycket.
*Jag tycker om att vi kan sitta och spela PS3 tillsammans och bete oss som galningar.
*Jag tycker om att vi gillar att åka samma karuseller på Liseberg.
*Jag tycker om att han visar att han bryr sig, istället för att bara påstå att det är så.
*Jag tycker om att han har förståelse för när jag är arg eller ledsen.
*Jag tycker om att han försöker trösta mig när jag är det.
*Jag tycker om att han förlitar sig till mig när han är arg eller ledsen.
*Jag tycker om att vi bara kan sitta tysta vid en sjö och fiska.
*Jag tycker om att vi båda kan släppa loss som sjutton på en konsert eller en fest.
*Jag tycker om att han inte är svartsjuk.
*Jag tycker om att vi kan kompromissa om allt från musik till vad vi ska äta för mat.
*Jag tycker om att han är noggrann utan att vara pedantisk.
*Jag tycker om att vi kan kalla varandra ”elakheter” och driva med varandra utan att det skulle
betyda något.
*Jag tycker om att han gillar hundar.
*Jag tycker om att han inte bryr sig om vad andra tycker om honom, om mig eller om oss.
*Jag tycker om att han och jag ser så lika på många saker.
*Jag tycker om att vi även kan ha skilda åsikter och respektera det.
*Jag tycker om att hans familj är härligt smågalna och att de får en att känna sig som hemma.
*Jag tycker om att han alltid säger snälla saker till mig, speciellt när jag förtjänar det minst.
*Jag tycker om att han är en av de få som faktiskt står på min sida och som förstår mig.
*Jag tycker om att jag mår bra när jag är med honom.
*Jag tycker om att jag kan lita på honom.
*Jag tycker om att han betyder mycket för mig.

Så om någon tvivlar på att det är äkta, då låter jag er stå för det. De enda som egentligen har något att säga till om vad gäller mig och Jonne, det är jag själv och Jonne.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...