Min bil behöver service. Eller rättare sagt, den har behövt service i ca 3 år, minst! xD Men det kostar mer än vad jag har. Får ta det lite i omgångar tror jag. Har ju bytt tändstiften, men rackarn behöver ett oljebyte och byte av oljefilter, pollenfilter och ja en massa annat. Och besiktning 10:e mars! Hur ska man hinna?!

Men inatt tror jag att mitt dåliga samvete tog ut sig själv. Jag drömde nämligen att min bil försvann. Jag var så ledsen, så ledsen och letade överallt. Till slut hittade jag bilen längst in på en kyrkogård. Vet ni, det såg ut som att bilen huttrade av köld, och han hade stora lerfläckar på sig. Jag närmade mig honom försiktigt, ungefär som man skulle göra med en rädd, vilsen, bortsprungen hund. Och jag kallade honom inte vid hans rätta namn som är Gandalf utan istället kallade jag honom Finch. Jag skulle dock snart få reda på varför. För när jag var ett steg iväg från bilen så spred den ut dörrarna som vingar och försökte flyga iväg. Jag tog tag i "vingen" och drog ner honom på marken igen och tröstade honom med att han skulle få ställas in i ett varmt garage och jag skulle ta hand om honom. Så min bil hade blivit en fink, därav namnet Finch.

Alldeles bortglömd i snön! Ja, det är faktiskt min bil!

Men nu har jag köpt STP insprutningsrengöring som jag pytsat i tanken på min lilla bofink, oljebytet är nästan klart, måste bara fylla på lite mer olja i bilen och jag har dammsugit och dammtorkat hela insidan på min bil. Nöjd med mig själv! Till våren blir det grundlig rengöring med tvätt, polering och vaxning och då ska han få nya sommarsulor. Och nej, det är inte bara mitt samvete som gör mig så här löjlig. Ibland måste man faktiskt ta hand om sin bil också.  




Så här snygg är min bil... egentligen.