Skum bok!
Jag kollade igenom min mammas bokhyllor för ett tag sen på jakt efter en bok som jag ville ha till en artikel på Wikipedia. Och så hittade jag en mycket märklig bok. Dialogus creaturarum hette den. Det var gamla tryck i den och skrivet på latin och när jag frågade mamma om den så minns hon inte vad det var för bok eller vart den kom ifrån. När jag googlade den så hittade jag den här informationen på Wikipedia:
"Dialogus creaturum är den första boken som trycktes i Sverige. Det var den 20 december 1483 på nuvarande Riddarholmen där Johann Snell från Rostock hade sitt tryckeri. Fem exemplar av denna utgåva finns bevarade.
De 122 fristående delarna av Dialogus påminner i mycket om moderna barnsagor. I varje dialog träffas förmänskligade varelser, och de kortfattade berättelserna förmedlar en enkel sensmoral som förklarande avslutar dialogen. Sensmoralen berör jordiska bekymmer och är hämtade från olika etiska auktoriteter som Bibeln, kyrkofäderna och antikens filosofer. Titelns "dialoger" syftar till den dubbla författarrollen, där berättelsen åskådliggör det följande citatet. Antagligen har fablerna använts av präster som inspiration till predikan."
En sida ur boken.
Spännande eller hur? Men sen läste jag detta:
"Ett fotolitografiskt avtryck av 1483 års utgåva utgavs 1883. I samband med svenskt boktrycks 500-årsjubileum 1983, utgav Michaelisgillet i samverkan med Bra Böcker en faksimil av denna bok med översättning och kommentar."
Ja, inte sjutton var mammas bok från 1483... inte ens 1883, utan det var såklart jubileumsutgåvan från 1983... som inte har något värde överhuvudtaget!!
Ja, ni kanske märker att det inte händer så mycker mer spännande idag. Håller på och packar och har en liten spadag med pedikyr och så har jag gjort kanelkola, bara för att jag var lite uttråkad. Spänning i vardagen!
Svar: Ja man känner uppskattningen verkligen, det är ju sånt man minns :)
Jag är med för lat dessutom gillar jag blogg.se när det väl funkar!
Nej det är hopplöst att önska sig saker, så svårt att komma på vad man behöver. Då är du som min syster hon brukar alltid fixa olika mönster på naglarna. Haha ja de borde inte få shoppa innan julen, det är ju hopplöst!!
Samma brott ska absolut ge samma straff tycker jag! Det borde vara självklart. Nej det ska inte spela någon roll men det är ju uppenbart att vi alla döms olika beroende på vem vi är, inte vad vi gör!
Eller hur? Alla måste ju vara totalt korkade och dumma i huvudet utan respekt för icke-rökare. Det är tråkigt att det ska vara så, tycker rökförbudet på restauranger etc. är bra för folk som inte röker ska inte behöva stå ut om de inte vill. Det är rätt. Så att man ställer sig precis utanför en dörr är respektlöst och jävligt korkat. Sticky är kanon på det sättet tycker jag, det är ju lättare då. Men annars är det inte SÅ svårt att ta sig ut och hålla sig från de som inte vill vara i närheten.
Det är sant, det är ett bra sätt att se på det. Men jag har alltid haft väldigt mycket och haft det väldigt bra men jag har ändå alltid fått veta att det kan försvinna på en sekund. Och jag är inte en av de där som fick en massa pengar när jag väl flyttade på egen hand. Jag har fonder och aktier från när jag var liten men jag har ändå alltid fått tjäna mina egna pengar. Det där håller jag med om, det är ju galet att önska sig så dyra saker.
Det är väldigt lätt att hamna i ett medberoende och "hjälpa" en missbrukare att fortsätta leva det liv som de lever, det är lätt att se i efterhand. Man inser ju så mycket i efterhand, då ser man alla tecken. Nej det där med att säga till någon att de har ett problem är inte lätt, allra svårast är nog att säga till sig själv och faktiskt våga tänka tanken att det ändå är så farligt. Jag menar jag tänkte ju mer att han var omogen.. att han var en 20 årig kille som flyttat till storstaden från en liten håla när han var bara 16 år och att han levde ut sitt liv där liksom. Jag tänkte aldrig fullt ut att det faktiskt var ett problem. Inte ens när han började spåra ut, när jag åkte upp till honom 40 mil för att spendera en helg och blev lämnad ensam för att han skulle ut en "snabb tur" med killarna och den där timmen blev till 10 timmar. När han inte svarade i telefon eller när man vaknade bredvid honom och insåg att han var alldeles täckt i blod och sen inte kom ihåg något när han vaknade. När man sätter det på det sättet så undrar man HUR man missat att det är uppenbara problem? Men just då var jag bara arg och besviken, sårad och ledsen för att han gjorde som han gjorde. Att det var så illa.. jag vet inte, men det var inget jag tänkte & då tyckte jag ändå att vi hade ett starkt band, jag kunde bara titta på honom och veta vad han tänkte eller kände. Ändå missade jag den största biten av alla och det är väl det som faktiskt gör att jag har mått så pass dåligt. För jag hade kunnat stoppa det tidigare. Men det är som sagt lätt att se allt i sitt perspektiv i efterhand. Ja precis men den där ilskan mot honom var på något sätt skön också, nu kan jag inte vara arg... och då vet jag inte vad jag ska känna eller tycka. Men som sagt, vi behöver inte vara nära varandra just nu. För lika beroende av alkohol som han var, lika beroende är vi av att ställa till det för varandra. Vi måste växa på egen hand.
Det förstår jag verkligen, det är hemskt att det ska vara så. Och det sjuka är att det finns flera arbetsplatser där villkoren ser ut sådär och det är ju skrämmande när man tänker på det. Det är sjukt att folk ska dagligen gå till ett jobb där de behandlas så pass illa för att ledningen och cheferna VET om att de inte kommer sluta, de är ju trots allt beroende av en inkomstkälla och sina pengar. Det gör ju att de har en enorm maktposition och tyvärr kan människor med makt komma undan med så mycket mer än vad de förtjänar. Nej eller hur? Det är människor som jobbar där, inte robotar. Men en chef som inte är där som inte är närvarande ser ju inte det så. Han ser bara till sitt eget hus och till att pengarna rullar in som de ska till hans företag och det är äckligt att det ska få gå till på det sättet. Förr eller senare kommer det bita dem i rumpan men tills dess är det ju bara.. ja, hemskt. Man lider med alla som får stå ut tills den dagen då de får tillbaka för hur de har behandlat sina anställda. Tyvärr. Jag vet precis vad du menar för man vill liksom att de ska få betala, att de ska få igen för allt de har ställt till med. Men så fall vill man ju först att alla de man tycker om och bryr sig om som finns inom företaget ska ha kommit ur det, så att inte de också drabbas.
Nej det är inte alls svårt att hacka så man ska alltid vara försiktig med vad man lägger ut på nätet. Man ska tänka sig för! Nej man måste inte skriva upp så pass privata grejer på facebook som det där med telefonnummer, jag fattar inte grejen. De som jag vill ska ha mitt nummer, de har det redan. Inte via facebook men via mig personligen!! Det är ju bra att göra så. Jag har inte stad och sånt med på facebook, tycker det känns ganska onödigt att lägga ut. som sagt de som behöver veta det de har redan koll på allt sånt. Man kan inte vara nog försiktig!
SV; Nej det är värmeslingor i gatorna på östermalm så allt smälter bort direkt.. :(
Händer det något kul i helgen?
kram
