Om en kvart hämtar jag min älskling och sen bär det av mot Värmland. Ska bli så skönt att komma bort och Värmland är alltid trevligt. Ska träffa släktingar i Forshaga och sen in till Karlstad imorgon och träffa Wolle och sätta oss på någon uteservering med något gott att dricka!

Ha en skön helg!!

Kommer ni ihåg mitt inlägg om ett gammalt fotografi som en brittisk antikhandlare påstod skulle vara Nicholas Cage som ung, och att teorin var att Cage skulle vara en vampyr? Om inte så finns det inlägget >>HÄR<< 

Nu har nästa kändisfoto dykt upp. Fast den här gången är det ett foto som är 151 år gammalt och visar en man som faktiskt är kusligt lik en ung John Travolta.




John Travolta själv är scientolog och tror på reinkarnation. Fotografiet hittades av en fotosamlare från Ontario i Kanada som nu påstår att han därför hittat en bild på John Travolta från ett tidigare liv. Bilden är likt den på Nicholas Cage uppsatt till försäljning på Ebay för 355 000 kronor.

Ja, vad säger man, ingen teori om vampyrer den här gången men reinkarnation. Jag är alltså inte förvånad över dessa bilder utan att folk inte kan inse att människan kan ha dubbelgångare. Bara för att fotografiet är gammalt behöver inte det betyda att det inte kan vara likt. Haha, dessa sjuka teorier. Men det är väl alltid så med kändisar. Skapar de inte skandaler själva måste andra göra det åt dem. :)

Läs artikeln på Aftonbladet >>HÄR<<

Jaha, då har man jobbat lite, och det var ingen höjdare!! Av många anledningar men framförallt för att det var den varmaste dagen på hela hösten! Jag missade verkligen den solen som jag saknade så mycket. Sen var det någon tjejkväll eller liknande i stan så alla affärer hade öppet extra länge och med en massa specialerbjudanden. Det var folk precis överallt i stan! Men inte jag, för jag jobbade. :P

Men när jag var på väg hem så hoppade jag snabbt in på macken för att handla lite smått och gott och då stod det en kvinna en bit ifrån mig. Tänk er en typisk svensk kvinna i 40-årsåldern med jeans, vit tröja och svart dunväst, axellångt rågblont hår. Hon tittade på min väska och sa sedan att den var jättefin. Jag sken upp lite och log mot henne och tackade så mycket. "Verkligen jättefin" sa hon då igen. Jo visst för att jag inte har något emot att folk tycker min väska är fin men vi snackar om en kvinna i 40-årsåldern... och min väska är typ emo-väska med dödskallar, nitar och ett hängande par handbojor. Hon kanske bara försökte vara snäll, eller så är hon kanske lite av en emo inombords. :)

Nu ska jag ta ett varmt bad innan jag kryper ner i sängen och ska sova. Imorgon bär det av norrut, till sköna Värmland! God natt på er!

Japp, nu bär det av till jobbet om en stund. Ska jobba 11-20 idag. Ingen höjdartid direkt men det ger ju lite extra klirr i kassan. Höres efter jag kommit hem. <3

Ja, ni som kikar in här ofta märker att jag halvt om halvt bytt design. Jag vet inte om jag är helt klar eller om jag är 100% nöjd med det jag bytt än så länge... Vet inte riktigt hur jag ska fortsätta från det jag gjort.

Funderar mest på själva inläggsrutan. Om jag ska fortsätta låta den vara mörkgrå med rosa text, eller om jag ska gå tillbaka till vit bakgrund med svart text. Det finns ju många fördelar med vitt och svart, bland annat så blir det mer lättläst och så blir det mycket snyggare om man använder bilder med vit bakgrund. Har själv sett att det ser ganska jäkligt ut när jag lägger upp såna bilder.

Och jag är fullt medveten om att min header är suddig. Men jag har ingen photoshop eller liknande. Använder mig uteslutande av Paint och när jag sparar blir bilderna suddiga. Tyvärr. Ska se om det går att ordna någon annan dag.

Så, vad tycker ni? Har ni några råd, tips eller lite kritik så får ni hemskt gärna kommentera.

Jag har verkligen haft en riktigt dålig dag idag. Ni vet, såna dagar när man vaknar och bara vet att om man går utanför dörren överhuvudtaget så kommer man slå ner någon. En sån dag. Det som hände innan med fotografierna hjälpte verkligen inte heller.

Men så mitt i alltihopa, när man spillt ut sitt kaffe två gånger, och tror att dagen inte kan bli värre så får man ett underbart, urgulligt sms från sin älskade pojkvän! Det är som att han har ett sjätte sinne för när jag behöver muntras upp! Älskar honom så otroligt mycket! Och nu känns den här dagen mycket, mycket lättare helt plötsligt. 

 

Ja, idag har jag varit riktigt dum, eller snarare dumsnäll. Det är inget ovanligt. Jag får ofta höra att jag är på tok för snäll. Det är ofta jag låter folk trampa på mig och det är sällan jag säger ifrån även om jag blir sårad eller arg.

Men idag var nog droppen. Jag hittade nämligen en bunt fotografier, bland annat på mina hundar, Polenresan jag gjorde 2008, hästarna från när jag jobbade på ridskolan och lite annat smått och gott. Jag hade visst beställt dem online genom att skicka in digitala foton så jag fick dem på fotopapper. På en del av fotografierna var motivet min före detta sambos barn, och även foton på min ex-sambo. Min första tanke var då att han troligtvis skulle uppskatta dessa foton mer än mig och jag kanske borde skicka dem till honom…

Men så tänkte jag efter en gång till. Nej, nej, NEJ!! Varför i hela fridens namn skulle jag överhuvudtaget tänka tanken på att skicka något till honom?! Varför ska jag ens sitta och fundera på att göra något som gör den skitstöveln glad? Varför skulle jag vara snäll mot världens mest patetiska människa? Vi snackar om en man som fick mig att må så dåligt under en lång tid och som efter vårt uppbrott för över tre år sedan fortfarande förstör saker och ting för mig. Vi pratar om en man som förstört för mig ekonomiskt, men som också förstört min självkänsla totalt. Jag tänker inte gå längre in på detta och inte för hans skull utan för min egen. Jag kommer bli förbannad om jag skriver allt han gjort.

Så varför i helvete skulle jag visa någon sorts medlidande eller göra något snällt för den mannen när han aldrig någonsin skulle göra något snällt för någon annan om inte han själv kan vinna på det?! Varför skulle jag satsa både tid, pengar och energi på något som skulle göra honom glad?!  Aldrig i livet! Fotografierna jag hittade ligger nu längst ner i sopkorgen, och just nu önskar jag att han visste vad jag gjort så att han kan förstå exakt hur det känns när någon skiter i ens känslor!

Så elak är jag idag!

Som jag berättade i inlägget innan så var jag och handlade batterier till min kamera, eftersom det numera är uteslutet att använde mobilens kamera. Jag berättade även att min kamera var trasig efter en resa. Men att den iallafall kan ta korten.

Ja, så här gick det när jag testade kameran idag:



Ja vad säger man... ha ha ha ha... Det visar sig att min kamera var så oanvänd och bortglömd att det låg smuts i slutaren, så den öppnade sig inte ordentligt och resultatet blev det här! Fast tittar man noggrannt kan man se att jag försökte ta ett kort på postern som gör PR för att min brors band ska uppträda på Industribaren i Värnamo med dEMOtional. Stora grejer! *thumbs up*

Nästa kort nu då. Nu har jag faktiskt rengjort slutaren så att den öppnar sig. Så här blev det:


Ja, det enda jag hittade som inte var jättetråkigt var en buske med färgglada röda bär, men som ni kan se så försvann alla jäkla färger.

Som sagt, min kamera är urusel, fast bättre än den jag har på mobilen. Men nu kanske ni förstår lite varför jag inte har så mycket egentagna foton på min blogg. Ska önska mig en ny kamera i julklapp tror jag... långt kvar tills dess dock. :P

Låter som en reklamslogan, jag vet, men det har börjat bra idag.

Solen skiner, och jag satte mig ute i en tjock, gosig tröja med en kopp äpple/kanel-te och en bok och bara njöt lite. Man vet ju trots allt inte hur länge vi får ha sånt här väder. 

Funderar  på att springa iväg till affären senare och införskaffa batterier till min vanliga kamera. Skärmen sprack ju på den när jag hade den med mig till Lanzarote i februari 2010, så därför har jag inte använt  den så mycket. Det går att ta bilder med den, jag ser bara inte på skärmen hur kortet blir. Resultatet ser jag först i datorn så det kan ju bli både väldigt lyckat eller otroligt misslyckat.


Så här ser alltså min kamera ut. Fast detta är inte
min kamera, det är en bild jag lånat
från Funkypancake.com.

Men eftersom jag inte hittat sladden til mobilen än, så får det nog bli att jag använder den gamla kameran. Det är så mycket på gång nu, både denna helgen och nästa och så det jag planerar med brorsan och Najri så jag måste kunna fotografera. Inte för bloggens skull utan för min egen. Jag älskar att kolla tillbaka på gamla foton eftersom de oftast kan påminna en om småsaker som man kanske glömt. Så det är på agendan än så länge.

Nu har man ätit tacos med morsan, brorsan och Najri och jag blev proppmätt! Men det är aldrig fel med lite tacos. :)

Och så har vi nu så smått börjat planera något som förhoppningsvis kommer bli galet stort och kul! Ska berätta mer när tiden är kommen. Går allt som det ska så kommer det bli awesome!

Hösten har väl egentligen varit här länge men det är sån skillnad från dag till dag. I lördags kunda vi sitta utomhus och fira Jenny vid huset. Klarblå himmel, värmande sol och färgglada löv som låg överallt under den stora lönnen där vi satt. Två gånger såg vi enorma stråk av flyttfåglar som var på väg mot varmare breddgrader. Lyckliga satar! Men då kan jag tycka hösten är fin. Det är skönt att ta en promenad i sånt väder när det inte är för kallt eller varmt, när luften är frisk och det luktar ganska gott ute också.

Men så som det är ute nu... det hatar jag. Det regnar och är grått och mörkt och det är även förbaskat kallt. Än så länge har vi inte behövt sätta igång elementen här hemma i lägenheten men i natt var jag tvungen att sova med mjukisbyxor och en tröja på mig för jag frös så fruktansvärt. Även om jag satte igång värmen. Som sagt, det är inte hösten i sig som gör mig trött och deprimerad, jag blir lika deprimerad under sommaren om det är regnigt och kallt. Och nu är det som längst kvar till sommaren och en lång vinter att genomlida.


Funderar på hur man kan peppa upp sig såna här dagar. Vad kan man göra för att inte bli allt för deprimerad?

Idag ska jag iallafall trotsa hösten så här:

*Ta på mig den största, gosigaste, luddigaste tröjan jag hittar.
* Krypa upp i soffan med en bok och en kopp te.
* Sitta och titta på skräckfilmer sen när mörkret faller.
*Äta tacos med brorsan, morsan och Najri.
*Planera hösten lite, hitta ljuspunkterna i allt det mörka.

Vad gör ni för att inte bli höstdeprimerade?

Ja det omöjliga har verkligen inträffat. Jag trodde iallafall aldrig det var möjligt. Men jag vill efter den här helgen aldrig mer se en tårta, en bakelse eller paj eller godis av någon sort!

Det hela började väl i fredags egentligen. Vi satt och funderade på om vi skulle ha lite fredagsmys, jag, Jonne och Jonnes syster och tillika min namne Jenny. Vi gick till affären och köpte lite chips och så en Operatårta eftersom Jenny var så fruktansvärt sugen på just det, och för att fuskstarta firandet av henne då hon fyller år på måndag. Så där blir det tårta och chips och choklad som Jonne köpt med sig.

Lördagen tänkte vi fira lite lugnt ute hos Jenny och hennes sambo Kenneth tillsammans med katterna och då tänkte vi skippa tårtan och istället köpte vi bakelser. Budapestrulle till mig och pappa Bosse, Napoleonbakelser till Jonne och mamma Birgitta och så bananbakelser till Jenny och Kenneth. Och så fanns det visst kakor där också som skulle ätas upp. Redan nu började man bli lite väl mätt på det söta.



Men glöm det, för idag var det släktkalas. Mamma Birgitta fyllde ju år förra helgen och Jenny på måndag så de slog ihop firandet tillsammans med släkten. Så först bjöd Birgitta och Bosse oss "ungar"   på pizzabuffé. De köpte hem fem olika sorters pizzor som vi delade på. Sen efter bara någon timme började släkten trilla in. Farmor, mormor, mostrar, morbröder och övriga som samlades för att få lite gott och fira Jenny och Birgitta. Började med bullar och två sorters kakor innan vi fick hugga in på plommonpaj med mandelmassa och äppelkaka med knäckigt täcke. OMG! Så nu sitter jag hemma efter helgen och känner mig som en rulltårta själv!

Frosseri när den är som bäst, eller något...

Thank god it's friday!!

Inte för att jag jobbat under veckan och är i större behov av ledighet men ändå! Fredagar är ändå alltid bäst!  För då kommer min älskling hem och i helgen ska vi fira en massa födelsedagar! Jag förväntar mig tårta!

Trevlig helg på er!!  

Facebook har visst uppdaterats och fått en del nya funktioner. En meny i sidan som visar exakt vad alla mina vänner håller på med inne på facebook. Seriöst... jag hatar det!

Jag behöver inte hålla reda på om mina vänner kommenterar en bild, eller skriver till någon eller vad de håller på med. Jag ser ju redan på själva "hemsidan" om någon gör en statusuppdatering. Heregud jag ser ju till och med om två av mina vänner skriver till varandra... varför jag nu skulle behöva veta vad de två skriver fattar inte jag. Det är som att facebook gör allt för att man ska kunna stalka sina vänner, snarare än att kunna hålla kontakt med dem.



Dessutom segar facebook något fruktansvärt nu efter att den funktionen lades till. Min gör det iallafall. Och så har min facebook börjat göra något riktigt konstigt. När jag får meddelanden och klickar på ikonen, så lägger sig den rullgardinsmenyn UNDER allt annat så jag ser ändå inte vad sjutton det är jag har fått. Och jag kan då alltså inte klicka mig vidare till det meddelandet, eller statusuppdateringen eller vad det nu kan vara.

Hade det inte varit för jäkla dyrt att hålla kontakt med mina släktingar och vänner per telefon hade jag nog gjort som många andra jag känner och dumpat facebook. Ska man göra förbättringar ska man väl göra dem för det bättre? Eller?

Sen undrar jag en till sak... Jag har haft en "ogilla"-knapp i över ett år och jag är den enda jag känner till som har en. Alla andra tjatar om att få en och undrar hur jag gjorde, men jag vet inte. Jag bara fick den och har haft den i evigheter. Har inte laddat ner någon app heller, den bara fanns där. Sen att jag inte har använt den knappen en enda gång är en annan sak. :)

Vet inte om det är Blogg Esse som strular eller vad det nu är. Den vägrar visa min statistik bland annat. Den visar till den 20:e september som var för två dagar sedan men inget efter det. Och när jag försökte kommentera min egen blogg som svar på en annan kommentar så skrev jag in mitt namn och lik förbannat blev jag anonym och namnet syns inte. Trots två försök.

Är det någon annan som upplevt att det inte gått kommentera, eller upptäckt något annat fel på bloggen, let me know!

Jaja, inget ovanligt med internetstrul eller hur? ;)

 Jag är inte speciellt förtjust i godis. Choklad gillar jag, och polkagrisar, men blir aldrig sugen på det. Däremot älskar jag chips! Det är min stora svaghet. Lättsaltade chips!

 Jag är lika mycket hästnörd nu som jag var när jag var liten. Älskar att bläddra i hästböcker och äger hela 3 uppslagsverk med hästfakta och hästraser.

 Jag är pedantisk vad gäller mina tänder. Borstar dem ibland 3 ggr om dagen, och minst 10 minuter, sen använder jag munskölj och flourtabletter varje dag. Ingen tandlossning här inte! 


 Jag lyssnar mest på metal/rock men min spellista varvas lika mycket med opera och ballader och då och då hittar till och med jag en popdänga som jag gillar.

 Jag är en jäkel på att sortera saker! Jag sorterar mina strumpor efter färg och mönster, kläder efter plagg och färg och till och med mina smycken efter vilken typ och hur de är formade. Och mina filmer står alltid i bokstavsordning.

 Jag är besatt av strumpor. Älskar strumpor, och de får inte vara tråkiga vita eller helsvarta helller. Äger ett enda par helvita strumpor, resten är bara olika mönster och färger. Har dock 5 olika par med kossor på. De ser inte likadana ut heller. :D

Kriget är inte vunnet än, men jag vann iallafall denna striden!

Jag tänkte jag skulle vidareutveckla ett av mina förra inlägg som handlade om ridsporten och att den inte får någon uppmärksamhet. Det inlägget hittar ni >>HÄR<<. Men förbered er på ett låååångt inlägg för jag har nog en held del att säga om det här.

Vi vet alla hur det ser ut i alla andra sporter. Inom fotbollen lever vi fortfarande på ett VM-brons som togs 1994. I hockey blir det världens glädjerus när Sverige tar sig till final, oavsett hur det går. Handbollen följs fanatiskt i TV, match efter match, oavsett om Sverige tar sig vidare eller inte. Tennisstjärnor får uppmärksamhet. Friidrottsstjärnor är med i media överallt. Till och med pingis fick uppmärksamhet efter J-O Waldner men ridsporten läggs alltid i skuggan.

Jan Brink. 3 EM-brons, 1 EM-silver och 1 VM-brons.
Rankad 1:a på världslistan 4 år i rad. Sexfaldig SM-mästare.
1:a i Världscupen 2002.

Och varför? Svenska landslagen i hoppning, dressyr och även fälttävlan har nått framgångar och tagit brons, silver och guld i nästan alla större evenemang ända sedan början av 1900-talet. Senast Rolf-Göran Bengtsson nu då som var förste svensk att ta guld i EM. Men innan dess har vi haft svenskar som tagit guld, silver och brons i EM, VM och OS. Varför uppmärksammas detta inte? Ett silver i ryttar-VM borde väl slå ett brons i fotbolls-VM vilken dag som helst... Eller? Nej, tydligen inte för om inte de svenska ryttarna tar guld så nämner media inte ett smack om de svenska ryttarnas prestationer. En tredjeplats i fotboll däremot hyllas i årtionden. 

Ulla Håkansson 2 OS-brons, 1 VM-brons, 2 EM-brons, 12 SM-guld.
Innehar 11 championtecken. Fick svensk ridsports hederstecken 1971.
Har tilldelats kunglig medalj för sina sportsliga insatser år 1988.

Jag tycker själv det är rätt lustigt att folk som inte själva sysslar med ridsport kan häva ur sig att ridning inte är en riktig sport! Att det är hästen som gör jobbet. Hur kan någon som aldrig ens suttit på en häst komma med så dumma påståenden? Hästen gör INTE allt jobb, ryttaren gör det! Det krävs både teknik, känsla, finess och kondition för att ens rida en häst i skogen, för att inte tala om ett dressyrprogram på Grand Prix-nivå! Ett mål i en fotbollsmatch räknas inte bort bara för att skottet var fult, däremot kan minsta lilla stegfel i dressyren ge minuspoäng. På en hoppbana är hindrena på OS-nivå ca 160 cm höga och det är många av dem, och de måste ridas i exakt rätt ordning, och det innebär inte att de står uppställda på en rak och fin linje, nej du rider i serpentiner, volter, zick-zack, ja allt möjligt för att komma runt rätt väg. En enda rivning ger fyra fel och kan förstöra allt! En hockeyspelare får inte straffpoäng för att den inte passar pucken till en viss spelare vid en viss tidpunkt i spelet.

Rolf-Göran Bengtsson. 2 OS-silver, 1 EM-guld, 1 EM-brons.
Tilldelades Skånebragden 2001 och 2008 av Sydsvenska dagbladet.

Det är tydligen en sport att kunna hantera en liten läderkula. Det är visst en sport att kunna skjuta en liten puck åt rätt håll, men att kunna få en 500 kg tung häst med egen vilja att göra exakt det man vill genom små enkla tryck med ben eller händer, det är inte sport?! Att kunna styra en motorcross eller en bil räknas ju som sport och det är inte levande varelser som kan göra oväntade rörelser eller bli rädda?
 

Henri Saint-Cyr  (till höger på bilden) 5 OS-guld (2 individuella och 3 lag)
1948, 1952 och 1956. 1 VM-guld och över 400 segrar i internationell dressyr.
Blev personligen inbjuden av engelska drottning Elizabeth att titta på
fälttävlan i Badminton, då hon var så imponerad av hans ridning.

Även på hobbynivå är ridsporten helt totalt bortglömd! Fotbollen har större fan-skara, inget annat ska sägas, men räknar man in trav och galopp i ridsporten så är hästsport världens största, med flest antal utövare över hela världen. Sen har vi de som inte har råd att rida men som skulle vilja! När jag jobbade på ridskolan vet jag själv hur tufft det var för vissa tjejer som anmälde sig lite för sent och inte fick plats i någon grupp eftersom det var fullt. Och ridskolan hade inte råd med fler hästar eller lektionstider. Sen fick jag veta att idrottsklubbar ofta får bidrag av kommunen. Hockeyklubben i Gislaved fick 100 000 kronor i bidrag det året. Då snackar vi om att de fick använda rinken gratis och att spelarna köpte sin egen utrustning. De där 100 000 gick till en massa lyx till deltagarna i klubben och något hockeyläger. Ridskolan däremot fick 25 000 kronor. 25 000 kronor som ska räcka för att driva ett helt stall med 11 lektionshästar som ska ha mat, veterinär, hovslagare, spån till boxarna, utrustning som kan gå sönder, försäkringar för alla hästarna och el och hyra för hela gården! 25 000 räcker inte ens till mat till hästarna under hela året, vilket gjorde att eleverna inte kunde få tillbaka någonting. Inte ens ett litet helgläger kunde anordnas för de små tjejerna. Hur orättvist är det inte? Ridskolan får helt och hållet förlita sig på sponsorer, och även i den världen är det många som tvivlar på ridsportens otroliga intresse.

 Helena Lundbäck. 1 VM-silver, 1 EM-guld och 1 EM-silver.
Var första svensk att någonsin ta sig till final i VM.
Individuell 7:e plats i OS i Hongkong 2008.


Sen har vi media som alltid behandlar trav men aldrig ridsporten som vi är så stora inom. Tittar man på tv-utbudet så visar de oftast bara ett kort sammandrag av tävlingar mitt på dagen. Vill man se hela tävlingarna sänds de ofta sent på natten och det görs ingen som helst reklam för det, medan alla andra sporter får så otroligt mycket uppmärksamhet. Vanliga program utgår helt och hållet för en jäkla fotbollsmatch. När det är EM eller VM så går det inte ens ha tv:n igång för det är bara fotboll, fotboll, fotboll överallt. Eller hockey om det nu skulle vara det som pågår. Tittarsiffrorna för ridsporten skulle skjuta i höjden om man bara gjorde mer reklam för att det faktiskt visas, och ger det mer tv-tid och bättre tider. 

Louise Nathorst. 1 OS-brons, 1 VM-brons, 2 EM-brons. 7 SM-guld.
7 championtecken varav 4 av dem vann hon 4 år på raken.
5 segrar i Världscupen. Rankad etta på årsrankingen
3 år på raken samt 2:a 1997.

Nej, hoppas verkligen att politikerna kan inse att Sverige har en riktigt bra grund för att kunna nå långt inom hästsporten, och att det inte finns någon anledning till att inte punga ut mer för att ta tillvara på ännu fler talanger som kanske inte har råd att visa hela sin potential. Alla har ju inte råd att köpa häst, betala licenser och startanmälningar, vilket gör att mycket talang går till spillo. Det enda dessa talanger behöver är att få samma uppmärksamhet och samma ekonomiska grund som politikerna ger till alla andra sporter! Sluta sätta ridsporten i skuggan!

Tog en liten promenad idag med min mamma bort till kiosken. Härligt väder, absolut! Fint duggregn som tränger in överallt. Men när vi kom till kiosken fick min mamma syn på Marabous nya Limited Edition, Orient. Samt den nya lanseringen Loop. Det första hon utbrast var Curly Wurly! Ska strax förklara varför hon sa så. Men nu har vi haft en liten chokladprovning och det här är min åsikt om dessa nya chokladsorter.

Limited Edition Orient.

Orient innehåller dadlar och pistagenötter och dadlar är ju ingen höjdare i vanliga fall men i den här chokladen var det faktiskt gott. Fast jag måste nog påstå att chokladen är lite för lik Marabous Frukt & Mandel, fast aningen kryddigare. Men ja, god var den, fast kanske inte en direkt blivande favorit hos mig.

Marabou Loop




Ja, Marabou Loop är typ som Dumle. Mjuk kola i mitten, och själva kakan är egentligen ett rutmönster av chokladen. Himmelskt god faktiskt. Men ja, det finns en anledning till att min mamma utbrast Curly Wurly när hon såg den... Marabou Loop är nämligen en exakt kopia av...


...den engelska chokladen Cadbury's Curly Wurly! Vilket enbart är väldigt positivt för numera är det svårt att hitta Curly Wurly till och med i England så jag och min mor var extatiska över att kunna få tag på denna godbit här i Sverige, även om det inte är exakt samma smak. Tummen upp för Marabou Loop!

Så nu har jag sockerchock och tvätt att ta hand om. Ciao!

Hade fint besök av Kim och hans lilla dotter Bibbi idag som kört upp från Lomma i Skåne för att hälsa på familj och vänner. Bibbi har tydligen blivit en riktig liten hästtjej så jag tog fram mina gamla hästböcker och så satt vi och kollade på fotona på olika hästraser.

Så fick hon syn  på en bild  på bara ett hästhuvud, utan kropp, och utbrast glatt:

Bibbi: Inga tårna! 
Jag: Nej, hästen har inga tår.  
Bibbi: Inga tårna.
Jag: Nej, vart har de tagit vägen?
Det är tyst en liten stund...
Bibbi: Ingen rumpa heller! 

Haha, Bibbi,2 år förgyller min vardag lite grann. :)
 
 

Jag gav upp nu. Sladden till mobilen får förbli spårlöst försvunnen eller dyka upp efter inlägget. I såfall kan jag ju bara lägga till bilderna då. Men, men så här skönt hade jag det i Skåne. OBS!! Bilderna jag lägger in i inlägget nu är alltså inte mina egna utan googlade och lånade så att inlägget blir någorlunda illustrerat iallafall!  

Ja som jag skrev i fredags så for jag söderut, till Munka-Ljungby i Skåne för att spendera lite tid med min underbare pojkvän på internatet där han ska bo i nästan ett år nu. Han har nämligen åkt hem hit till Småland varenda helg hittills så nu var det faktiskt min tur. Jag anländer i Munka.-Ljungby vid halv 3 på fredag eftermiddag och vi åker iväg till Ängelholm det första vi gör, jag och Jonne. Vi springer i butiker för att hitta presenter till Jonnes syster som fyller år snart. Sen skulle Jonne visst ha bandybollar. Jag förslog att han skulle köpa de knalliga rosa, orange och gula, men han köpte två tråkiga vita. Attan! Sen hade vi en trevlig dejt på puben Telegrafen, som gör reklam för sig att vara Ängelholms enda engelska pub. Jaja, god mat hade de i alla fall fast fick ingen chans att ta någon drink, chaufför som jag var. Jag tycker nog Ängelholm är en av de mysigare städerna i Sverige. Lika stort som Värnamo men med 400 % mer utbud av affärer och uteställen.


Parken i Ängelholm. Bild lånad av Fastighetsbyrån.

På kvällen när vi kom tillbaka till internatet skulle det tydligen vankas fest med de elever som stannat kvar över helgen. Sicken tur att jag redan köpt Jack Daniels i förberedande syfte. ;) Hela flaskan försvann dock så fick inget med mig hem. :P Lite smultronvin rann ner också. Men överlag var alla de boende på internatet väldigt lätta att ha att göra med och festa med och det var en riktigt trevlig kväll. Fick även flera stycken att bli förtjusta i Solitude, min brors band. *thumbs up* Mötte så härliga människor som Sonja, Jesper, Fredrik, Dennis, Magnus och så många så jag kommer inte ihåg namnet på alla. Supertrevliga människor! 

 
Så här ser Tåssjö internat ut, där Jonne bor. Finns även
Össjö, Skäldershus och Bender. Alltså hela 4 internat till
folkhögskolan som är ganska liten ändå.

Lördagen tog vi en liten promenad i Munka-Ljungby. Ingen annan förutom jag var ju pigg! Tror jag var uppe tidigast av alla på hela internatet och jag brukar vara den som sover längst! Kl 4 på eftermiddagen dök första personen upp i köket. Hmmm… okey. Men ja, promenaden i Munka-Ljungby var trevlig men kort, det är ju inget stort samhälle. Så istället gick vi till ICA och köpte ingredienser för att göra Taco-tårta och satt och käkade med resten av de inneboende som växlade kanal fram och tillbaka mellan Top Gear USA och något överlevnadsprogram. Inte mycket mening att sitta kvar där då, tänkte vi och myste med lite film ensamma istället.


Det konstgjorda vattenfallet i Munka-Ljungby.
Det dånade och forsade något otroligt när
vi gick förbi. En bit bort fanns även ankor
som man kunde mata om man ville.

Söndagen var tyvärr städdag för stackars Jonne som var köksvärd denna vecka. Jag hjälpte honom i alla fall med disk och att torka av allt. Efter det tog vi en promenad utanför Munka-Ljungby. Vi gick längs en ganska strömmande å, med ett litet handgjort vattenfall, och vi såg hästar och som alltid, stora öppna fält! Det var en riktigt mysig långpromenad. Sen avslutade vi helgen med att kolla på Edward Scissorhands innan jag var tvungen att åka hemåt. Saknar redan min älskling! Men man får väl se det som att det bara är fyra dagar tills han åker upp hit igen.

Längtar redan <3

Nu har jag vänt upp och ner på lägenheten i jakt på sladden till min mobil så jag kunde föra över bilderna jag tog nere i Skåne... men ingen sladd. Jag hittade trettio kronor i småmynt, en bilnyckel till en Escort jag ägde för över 4 år sedan och lite annat smått och gott men ingen sladd! Vart kan man ha lagt den så det är omöjlig att hitta?! Blir trött på sånt eftersom jag för det mesta är väldigt nogrann med att lägga såna saker så jag hittar dem lätt. Så trist när man väl tagit bilder till bloggen för en gångs skull.



Jaja, ska fortsätta leta och hoppas den dyker upp. Jag bara vet att om jag lägger upp allt om Skånehelgen på bloggen, utan bilder, så kommer jag hitta sladden direkt efteråt. Murphys lag ni vet så jag väntar med det tills jag gett upp helt och hållet att hitta sladden. 

Någon som är synsk som kan berätta vart jag lagt den?
  

...vill jag bara dela med mig av det här! För jag tycker det är så dumt!

En brittisk antikhandlare anklagar Nicolas Cage för att vara en odödlig vampyr. Baserat på detta foto:



Ja likheten är väl slående. Fotot till vänster är 140 år gammalt. Antikhandlaren har en teori om att Nicolas Cage är en odödlig vampyr och att han kommer att låta sig åldras tills han blir ca 70-80 år och sen fejka sin död. I själva verket kommer han att föryngra sig själv och dyka upp någon annanstans i världen.

Ehm... ja... vad säger man? Det är klart att den teorin är vettigare än att det faktiskt skulle vara någon som enbart är väldigt lik Nicolas. *sarkasm*

Antikhandlaren har nu lagt upp fotot på Ebay och kräver 1 miljon dollar för fotot. Det värsta är att jag nästan är rädd för att det faktiskt finns de som kommer att köpa skiten!

Nu drar jag in till stan iallafall, detta blev för mycket för mig. Ha ha ha!

Om ni vill läsa artikeln själva på Aftonbladet så finns den >>>HÄR<<<

Tänkte lägga in bilderna jag tagit i Skåne och skriva om min helg där, men sladden till mobilen är puts väck! Borta! Eller ja, troligtvis ligger den på ett helt uppenbart ställe, men jag hittar den iallafall inte just nu!

Jag ska sticka iväg en snabb runda in till stan sen får jag väl leta lite noggrannare så ska jag skriva ett inlägg om Skåne och Munka-Ljungby. Men jag skriver väl om helgen senare, även om jag inte hittar sladden. Fast då får ni inga bilder... men det är ju inte ovanligt vad gäller mig. :)

Det vackraste någon någonsin sagt till mig tror jag...
Är det konstigt att jag saknar honom så det gör ont i mig redan!?

Ni har väl inte missat?!?!?!

SVERIGE TOG EM-GULD!!! Eller rättare sagt, ROLF-GÖRAN BENGTSSON TOG EM-GULD!!

Detta är så förbannat stort! Första gången en svensk tar EM-guld!

Fast ja, man måste ju säga att när jag sprang runt på internatet och skrek att Sverige tagit EM-guld så tittade alla på mig som att jag var helt jäkla galen! För det är ju inte fotbolls-EM nu... inte heller är det hockey-EM, eller handboll eller friidrott eller...



NEJ; det är RYTTAR-EM!!! Rolf-Göran Bengtsson tävlar i hoppning och vann i söndags förmiddag EM-guld på hästen Ninja La Silla!

Man kan ju hoppas att ridsporten får lite mer uppmärksamhet bland svenska folket nu! Visste ni att...

*...svenska hopplandslaget tog silver i OS år 2004?
*...svenska landslaget även tog silver i OS 2008 i Hongkong (all ridsport var i Hong Kong, inte Peking)
*...svenska hopplandslaget fått stå på prispallen inom dressyr eller hoppning nästan varje ryttarEM?

Ajamen, om en halvtimme bär det av mot Skåne och Munka-Ljungby! Får se om jag bloggar där, troligtvis inte. Åker dit för att umgås med min kära pojkvän, inte för att blogga.

Jag är packad och klar på alla sätt utom den spritbaserade ;) Hörs när helgen är slut!

Japp, nu är det officiellt fredag. En helt ny dag, snart helg! Sen har jag väldigt svårt att sätta mig in i det tänket. Idag ska jag till Skåne, idag ska jag träffa Jonne. Jag vill snarare säga att IMORGON ska jag till Skåne, IMORGON ska jag träffa Jonne. Jag har liksom inte somnat än och då kan jag inte tänka mig att det är en ny dag. Jag vet att det är svårt om man t ex jobbar kväll som jag gör, för då jobbar man in på det nya dygnet och jag tror vissa snabbt lär sig den rytmen, men för mig fungerar det inte alls!

MEN NU ÄR DET FREDAG!!


Jag tänkte först skriva något osmakligt under bilden
om Robinson Crusoe och människoprovning
bland leoparderna men jag skippade det. ;) Or did I?

Någon annan som upplever samma sak? Att man inte kan säga att det är en ny dag förrän man sovit och vaknat igen? Eller går ni helt efter att kl 00.00 är det en ny dag, ett nytt dygn och ett nytt datum?


  

De flesta har väl problem med sina grannar ganska ofta. Grannbråk är inget ovanligt begrepp så vitt jag både förstått och själv fått uppleva. Men grannarna i lägenheten jämte är snälla mot mig, hälsar alltid och har till och med hjälpt mig byta däck på min bil en gång. Det är inte heller ovanligt att de kommer springande med en bit tårta eller paj när det vankas bakning.

Men de har en hel del irriterande ovanor. Inte helt ovanligt att jag vaknar av att de sjunger Celine Dion på kareoke på högsta volym. Mannen i huset har även skaffat sig en elgitarr som han gärna tränar med på väldigt olämpliga tider. Men det värsta av allt....



Jag fattar inte ens vad det är de gör egentligen. Det bankar som sjutton, även i hela min lägenhet i stort sett. Tänk dig en mästerkock som hackar grönsaker i en otrolig fart, precis så låter det! Eller att de kanske bankar biff eller kyckling med en köttklubba. Fast riktigt, riktigt fort! Jag har fått höra av någon att på grund av att de är vietnameser så kan det vara att de bankar sesamfrön.

Sure, jag kan köpa den förklaringen, men kan någon förklara för mig varför de måste banka sesamfrön ca 5-6 ggr per dag!? Hur snälla de än är i vanliga fall så kan jag inte låta bli att irritera mig något fruktansvärt på just detta. Om de nu måste banka så, varför så många gånger på en dag? Framförallt när man jobbat till 4 på morgonen och vaknar klockan 9 av detta bankande! De hållar på att banka just nu ska jag även nämna. Precis i detta ögonblick! Fjärde gången idag!

Tiden läker alla sår. Mister man en står en tusen åter. Det var nog säkert för det bästa. Han/Hon var inte värd dig! Du kommer hitta någon bättre.

Sådana kommenterar bara haglar runt omkring så fort något sådant här händer. Ett förhållande tar slut. Någon blir dumpad. Någon blir sårad. Folk säger det för att trösta, för att vara snälla, eller kanske för att de inte kommer på något bättre att säga och det är bättre än att inte säga något alls.

Men så känner inte personen som blivit dumpad. Så känner inte människan som fått sitt hjärta utslitet och trampat på. Hur sant det än är att tiden läker alla sår så kan man inte känna så just då. Tar ett förhållande slut, om någon man älskar totalt förstör en, så är inte den första tanken att man vill komma över en sådan sak. Man vill inte hitta någon annan, man vill inte att såren ska läka. Man vill ju för sjutton inte ens att detta hemska ska hända överhuvudtaget. Man vill bara ha den man älskar nära sig, att allt ska vara bra och man vill att personen ska komma tillbaka och älska en lika mycket tillbaka, och bli den där underbara partnern man trodde man hade hela tiden.

Klichéer hjälper inte. Att höra att man är värd bättre gör inte att man automatiskt slutar älska en person. Att få höra att man ska vara glad för alla andra bra saker man har i livet förenklar inte känslan av att man förlorat det som betydde mest i ens liv.


Bild lånad från myemospace.com

 Jag vet aldrig hur jag ska bete mig i sådana här situationer. Vad säger man, om inte gamla dammiga klyschor? Vad gör man, om inte sätter sig och tröstar och säger att allt kommer bli bra? Det finns tusen saker man kan råka ut för som är värre än att bli dumpad, men det gör inte mindre ont för det. Att förlora någon man älskar av hela sitt hjärta är ingen liten sak man kan ta lätt på, som bara leder till något gott alla gånger. Att bli dumpad kan sätta djupa spår i en, även om man hittar kärleken igen senare. Och till min vän, jag vill att hon ska förstå att hon är värd bättre, att hon kommer må bättre och att hon kommer hitta någon bättre, men till dess så får hon må dåligt, hon får skrika, hon får gråta och hon får framförallt tycka att detta är det värsta som kunde ha hänt, för det är så det känns! Det är så man mår! Jag kommer finnas där oavsett för henne! 

Älskar dig min vän och tänker på dig i den här tuffa tiden. <3 

Jag har inte jobbat idag och det kändes faktiskt ganska välbehövligt. Förkylningen har nu hållt i sig i 1 ½ vecka eftersom jag inte har tagit det lugnt för fem öre. Så idag har jag tagit hand om mig själv.

Jag har druckit oändliga koppar te och kaffe och gjort fotbad med pedikyr. Just nu har jag smort in fötterna med en superkräm och sitter med strumpor på så att det ska gå in ordentligt. Jag är ganska så pedantisk vad gäller mina fötter. Har ju fått stortånaglarna förstörda av hästar som trampat på dem så därför gör jag allt för att resten av fötterna ska se bra ut iallafall. Filar, smörjer och klipper och har mig minst två gånger i veckan! Och så på med ett nagellack. Fast just vad gäller fötterna är jag tråkigare än med mina vanliga naglar. Målar oftast bara med ett knalligt färgglatt lack medan fingernaglarna får mönster och klistermärken och stenar och grejer.



Det har jag nämligen också gjort idag. Målat om naglarna. Hela förra veckan hade jag svart med "tatueringar" dvs klistermärken med motiv som är typiska old school-tatueringar med dödskallar, hjärtan och svärd. Nu har jag målat dem svarta igen förvisso, men har en massa stjärnor på naglarna i olika färger. Funkar lika bra det med.

Ska fortsätta min ta-hand-om-mig-själv kväll med ett långt, supervarmt bad snart också. Känner mig frusen ända in i märgen. Sen ska jag sitta i morgonrock och tjocka, luddiga strumpor och titta på film. Vilken får jag bestämma då.

Se, nästan en skönhetsblogg ;)

Nu har jag inte skrivit om en dröm på evigheter. Men i natt hade jag en ganska sjuk en.

Jag drömde att jag fick ett erbjudande om att klippa mig och färga håret hos en frisör som jag inte kände till. När jag kom till adressen på lappen jag fått så visade det sig att det var frisörens privata lägenhet. Med salongen i hallen och jämte låg köket som var jättestökigt med en massa smulor och gamla colaflaskor på golvet. Speglarna och frisörstolarna var dessutom gamla, slitna och inte direkt vad man borde ha på en salong.


Frisörer brukar enbart vara onda mot ens
plånbok i vanliga fall...

Jag tar iallafall kort på mig själv när jag sitter där innan han börjat så jag ska kunna ta en före och efterbild och av någon anledning har jag brunt hår istället för mitt normala blonda. Frisören kommer då och ger mig en massa extraerbjudanden. Han ska bland annat sätta in extensions i mitt hår alldeles gratis och ge mig en massa specialare gratis. 

Så när jag äntligen är klar så sitter jag där med jättesnyggt, långt blont hår, men av någon anledning har jag två ställningar runt huvudet i vit plast, en som håller fast löshåret och en annan som är någon slags tandställning. Det lustiga är att varken jag eller folk jag möter tycker detta är konstigt. Men så fort jag rör vid tandställningen går den sönder så jag drar loss den helt och hållet utan problem. Likadant med ställningen som håller fast löshåret. Efter det så vaknade jag.

Så jäkla skum dröm. Visst att jag brukar vara missnöjd med de flesta frisörer jag testat men ändå!

Jag fick ett mail idag från min älskade vän KattaStrofen som skulle muntra upp mig när jag stod på jobbet och det lyckades hon verkligen med!!

Här har ni anledningen till att hon kallas KattaStrofen! (Jag har fått tillåtelse av henne att dela med mig av detta.)

Kattas dag började med att hon försov sig och därför sprang hon i panik till skolan och hann precis. Då visade det sig att undervisningen var inställd på grund av kärnkraftsexplosionen som skedde 18 mil från Toloun där hon bor. Alla elever skulle ha information i aulan istället om läget och vad de ska göra vid en eventuell katastrof (HAHAHA).

Sur som en citron går Katta istället till stallet för nu hinner hon ju med att rida en av hästarna för en gångs skull och hon sadlar och rider iväg på halvblodet Manarie, för lite hoppträning. Då märker hon att hon råkat lämna understa bommen till hagen öppen vilket leder till att de två ponnyerna Mika och Trixie rymmer. Det är bara för Katta att hoppa av Manarie, binda upp honom vid stallet och spendera en halvtimme med att jaga ponnyerna som springer åt varsitt håll.

Störd av detta orosmoment med ponnyerna så går ritten helt fel från början. Manarie river nästan varje hinder bara för att Katta är stressad och till slut tröttnar han och slänger helt sonika av Katta för att bevisa sin poäng. Katta förstår hinten och släpper loss med Manarie i en galopp i skogen istället. Men när hon kommer tillbaka inser hon att Manaries galopp ledde till att han tappat en sko. Så bara att ringa stallvärden och be henne kontakta hovslagare direkt.

Katta blir nu jättestressad till aulan, får skäll av sin lärare för att hon kom precis innan de skulle stänga dörren sen är hon med i världens längsta och tråkigaste information från en kärnkraftssnubbe som menar att det inte är något de behöver oroa sig för då det inte var kärnämnena som exploderade utan något annat. Katta frågar om det finns risk för läckande radioaktivitet ändå och om radioaktiviteten kan följa med bäckar och åar eller till och med grundvattnet och påverka hästarna men han bara säger återigen att de kan vara lugna tills annat sägs.

Allt annat än lugnad åker Katta hem i tron att dagen i skolan är slut men efter två timmar ringer hennes lärare och undrar varför hon inte dyker upp på lektionerna. Efter informationen skulle lektionerna fortsätta som vanligt, men det enda Katta fått veta var att undervisningen var inställd. Katta ljuger och säger att hon inte mådde riktigt bra efter informationen. Och en timme senare drabbas hon av en mycket trolig influensa! Hämnd för att man ljuger!

Min vän, KattaStrofen, damer och herrar. Hoppas hon gjorde ett gott intryck. 

Till Katta: Hoppas du kryar på dig snabbt.  <3

Usch, det har varit så dålig stämning i bloggen på sistone. Det ena arga och irriterade inlägget efter det andra när det började så bra i somras med inlägg om underbara Turkiet, London och sköna dagar i en stuga på landet. Så nu får det vara lite positivt! Här kommer några bilder ur arkivet som påminner mig om allt roligt jag hunnit med i år.


Kolmården!


Hälsat på hästar ute i Lida!



Fiskelycka!

Medeltidsdagarna i Varberg!


Underbara Turkiet!


We Will Rock You- musikalen i sköna London!


Fester tillsammans med goda vänner!


Byggt en hel värld åt mina och Jonnes "drakar", eldbukssalamandrarna Smaug, Onyxia, Spyro, Nazgul och Saphira!

Så man får sluta fokusera på allt negativt ibland. Jag kommer fortfarande skriva mååååååånga inlägg om åsikter och vad som gör mig förbannad men det är viktigt att poängtera att allt inte är svart jämt. Eller inte glömma bort att det är roligare att minnas allt kul man gjort än att minnas alla dåliga saker man hör. :)

Två män sitter på stationen i Värnamo när Jonne ska gå in för att köpa tågbiljetter. Idiot 1 är en grabb i 25-30 årsåldern som sitter därinne med slitna jeans, en smutsig vit t-shirt och ser ut som att han inte vet vad en dusch är. Idiot nr 2 är en medelålders man med skägg som ser lika sunkig ut han och som mest bara sitter och grymtar och verkar full...  


Idiot 1: Jag får väl se till att kärringen hemma gör det då.
Idiot 2: Mmmm....
Idiot 1: Ja, den lilla subban är skyldig mig pengar. Jäkla bitch.
Idiot 2: Mmmmm.....

Vid det här tillfället kommer jag in efter att ha parkerat bilen och det blir plötsligt tyst och idioterna vågar inte säga något mer nedlåtande om tjejer. Istället byter idiot 1 samtalsämne.

Idiot 1: Jag träffade Magnus häromdagen. Har inte sett honom på 3 år. Och han har ändrats som fasen!
Idiot 2: Mhm??!
Idiot 1: Ja, han hade ju skägg. Och en tatuering på halsen. Det är bara pundare som har tatueringar på halsen.

Vid det här laget har Jonne tröttnat så han säger halvhögt i förhoppning att killarna ska höra:

Jonne: Det är bara pundare som hänger inne på stationen en söndag och snackar skit och det är bara killar som är äkta toffelhjältar som låtsas hata sin sambo i andras närvaro.  

Jag vet inte om männen hörde men tysta blev de iallafall! Och jag höll på att dö av skratt. Pundare för att man har en tatuering på halsen? Hmmm... Jo säkert!

Ja, vad tröttsam jag är!! Jag vet! Men ni får faktiskt stå ut med att jag tjatar om detta...

Som ni läste för några inlägg sedan så verkade det som att Livefeed faktiskt förstod vart jag egentligen bor. 1 mil från mig i Gnosjö sa den sist. Men helt plötsligt bara några dagar senare, fast jag sitter på samma jäkla plats som förra gången, så har jag enligt LiveFeed flyttat... igen!

8 mil söderut dessutom till...: 

Gemla som ligger mellan Alvesta och Växjö!

Alltså vad är det den här LiveFeed-grejen går efter egentligen? Det är inte som att jag sitter i en skog av olika mobilantenner så att den kan växla mellan en massa och jag är inte på resande fot. Förklara för mig, snälla!! Är det någon annan som råkar ut för det här?  

Man känner sig verkligen sådär lagom fräsch när man hostar, är snuvig och allmänt ser ut som något katten släpat in! Jag har trots detta jobbat hela veckan, fast i fredags åkte jag faktiskt hem tidigare för jag pallade inte!

Idag firade vi även Birgitta, Jonnes mamma som fyller 44 år idag! Hurra hurra hurra! Inte alla som förknippar detta datum med hemska terroristdåd. Fast tur att det var lugnt firande. Halvvägs in i middagen fick jag nämligen världens smärta i lungorna och det sitter fortfarande i. Varenda gångjag hostar så känns det som att de ska explodera på mig. Kanske inte var en så smart idé att jobba medan man är sjuk?!




Onda förkylningsbakterier!!

Men jag kan ju inte åka till sjukhuset med min förkylning heller, för då är jag ju en i statistiken på ungdomar som åker in till akuten så fort de är lite förkylda. (Om ni inte vet varför jag skriver så här så scrolla ner två inlägg till inlägget som heter Sjukt upprörd så kommer ni förstå varför.) Sen spelar det ju ingen roll att risken finns att man kan ha fått lunginflammation eller hjärtmuskelinflammation när man hållt igång, nej det ska man inte bry sig om! För om det visar sig att det var fel är man en gnällig ungdom som får panik över ingenting. Ja jag är fortfarande fruktansvärt upprörd över hur man kan tycka att det är bättre att vara hemma tills man nästan är döende istället för att åka in för säkerhets skull, även om det skulle vara så att man inte har något annat än en förkylning. Ens hälsa är väl inget man borde chansa med? Eller? 

ASKING ALEXANDRIA KOMMER TILLBAKA TILL SVERIGE!!!

Jag missade ju dem när de var här i somras. De spelade på Siesta-festivalen i Hässleholm men jag hade varken tiden eller pengarna för att köpa biljett till en hel festival bara för att se ett enda band!!

Men nu jäklar!!

De spelar på Brewhouse i Göteborg 31/1 nästa år, och även på Klubben i Stockholm 1/2! Blir dock Göteborg isåfall! Hell yeah!! Missar jag dem nu kommer jag slå mig själv! HÅRT!!



Who's gonna be there!?!?!

På Aftonbladet har de idag haft en diskussion om pjosket inom sjukvården. Att unga söker till sjukhus för småsaker som förkylningar och skrapsår! Jag bara sitter och funderar på vart detta kommer ifrån. Jag känner inte en enda ungdom som gärna går till sjukhuset överhuvudtaget!!! Jag själv undviker sjukhus i största möjliga mån och de gånger jag varit där tycker inte jag att jag fått den hjälp jag behöver!

Det fanns möjlighet att diskutera saken tillsammans med retorikexperten Elaine Bergqvist. Jag reagerade ganska starkt på den här debatten när jag såg detta:

"Kommentar från D: Jag är 80-talist och jag och många av mina vänner går sällan till doktorn i och med att vi känner att vi inte blir trodda, så varför slösa tiden?"

Svar från Elaine Bergqvist: Bra fråga!  Sen är det många som går till doktorn och ger sig själv diagnoser som de googlat upp själva. "Varför gå till doktorn när du har doktor Google?" Så borde de kinkiga 80-talisterna tänka innan de överbelastar akuten med sina förkylningar. Rinnande näsa = förkylning = inte dödsfarligt.

Jag blev så arg på den där Elaine att jag inte visste vart jag skulle ta vägen! Problemet för D som kommenterade var ju att han/hon upplevde att de inte blir trodda och får ett svar slängt i ansiktet att om man tror man är sjuk ska man googla sig fram och sen säger Elaine att vi överbelastar sjukhusen med små förkylningar. Vad är det för svar? Nu har ju D som personen kallat sig fått ännu mer bränsle på elden så att säga för även Elaine menar ju att om man är ung och söker till akuten kan det inte vara allvarligare än en förkylning. Som sagt, man blir inte trodd om man är ung.



Jag har många kompisar födda  på 80-talet, eftersom jag är 80-talist själv. Allt från folk födda 1980 till 1989 och allt däremellan och ingen av dem är en sån som söker till sjukhuset i onödan! Däremot har både jag och flera andra råkat ut för sjukvårdens slarv och idioti för att de inte tror en! 

Exempel 1: Efter en spelning med min brors band dansade jag och några kompisar men det hela slutade med att jag helt plötsligt inte kunde andas. Jag fick ingen luft mer än små små andetag i taget och jag fick ren panik. Jag hade då några veckor tidigare fått en spricka i revbenet. En vän till mig följde med mig i taxi till sjukhuset och tvingade in mig till slut och då hade det visserligen lugnat sig lite, men då fick jag veta av sköterskorna att det inte fanns något de kunde göra. Jag skulle ta två värktabletter och gå och lägga mig sa de! Värktabletter?!?!?! Jag kunde ju för sjutton inte andas och de påstår att de inte kan göra något!! Röntga mig för att kolla att lungan inte tagit skada? Hela skiten handlade om att de inte trodde mig! 

Exempel 2: En vän till mig drabbades ofta av hemska magsmärtor och att han inte kunde äta ordentligt. Plötsligt började han svimma av ibland och fick blodblandad diarré (inte så mysigt jag vet men jag måste ju förklara hur allvarligt det är). Han gick då till vårdcentralen, inte akuten, och ville få hjälp. Samma sak för honom, han fick tabletter och ombads komma tillbaka om det blev värre. Nu blev det ju aldrig värre. Hans magsmärtor kom och gick i omgångar. Och varje gång han gick tillbaka fick han samma svar. Till slut kollapsade han  på en fest och fick åka ambulans in till akuten och där låg han i flera veckor och det togs tester  på honom. I slutändan visade det sig att han hade Crohns sjukdom, en sjukdom som gör att tarmarna stelnar. De har nu kapat bort en bit av hans tarm och han får gå på medicin resten av livet. Hade läkarna tagit honom på allvar från första början så hade det aldrig behövt gå så långt och han hade sluppit ligga en månad på sjukhus och opereras. 

Exempel 3: Min bror råkade ut för en pulkaolycka för några vintrar sedan. Han kunde inte stödja på foten. Dagen efter åkte vi in till akuten med honom och läkarna sa att det var okej för honom att stödja på foten för det var nog bara en stukning. Så det gjorde han och foten blev då bara värre och värre. Till slut fick han åka tillbaka in och då visade det sig att flera senor och ligament var skadade i foten, på grund av att han använt den, vilket han blev tillsagd att göra. Jag tror att han än idag känner av foten ibland på grund av läkarnas idiotiska misstag! 

Exempel 4: För några år sedan var jag med i en mopedolycka. Jag hade ett stort hål rakt in i knät och vi for in till akuten. Jag förklarade då för sköterskorna att jag i stort sett flygit av mopeden framstupa och landat riktigt illa rakt på bröstkorgen. Sköterskan bara nickade och log och tvättade av mitt knä och lindade om det och sen var det klart. De kollade inte upp något annat överhuvudtaget. Så nu flera år senare har jag en rygg som då och då orsakar mig en massa smärta och mina knän är helt förstörda. Jag kan inte ens cykla eller jogga och ibland låser sig knät så det gör jätteont. Hade sköterskorna gjort sitt jobb hade de kanske kollat så att knät och ryggen inte skadats mer. Egentligen borde jag fått sjukgymnastik om de hade kollat allt ordentligt så hade mina knän varit okej idag!

Exempel 5: För ganska många år sedan så märkte jag att något var fel med min kropp. Jag hade inte mensen, den hade försvunnit helt totalt. Jag var trött och grinig dessutom. Så jag åkte in till sjukhuset och förklarade mitt problem. De tog blodprov på mig och sen dröjde det flera veckor innan jag fick svaret. Jag hade brist på de flesta mineraler och vitaminer och framförallt järn. Men allt annat såg normalt ut. That's it?!? Det var inte tal om att fortsätta undersöka mig och komma fram till varför mensen försvunnit? Eftersom testerna såg normala ut?!?! Ja men något var ju tydligen fel, men det spelade visst ingen roll.

Så, hur sjutton kan de komma fram till att sjukhusen daltar och pjoskar med oss ungdomar när det klart och tydligt är så att många får fel vård. Den senaste tiden har det stått flera gånger i tidningarna om ungdomar som ringer akuten efter ambulans och inte blivit trodda och därför dött! Ska man avfärda alla ungdomar bara för att det finns några få hypokondriker!?? Och man hör ju ofta talas om äldre människor som också ringer till sjukhuset för minsta lilla.

Sjukvården i Sverige alltså....

Min brorsas band Solitude har en ny blogg som ni absolut borde börja följa.



Finns till och med en hel artikel om att bandet ska blogga där. Bara det är väl något.

http://rocknytt.se/toppnyheter/2535-solitude-boerjar-blogga-pa-rocknytt

Check it out!

 

Klockan är över 2 på natten nu. Ska jobba till 4 på morgonen. Och det finns knappt något att göra alls här!! Jag gillar såna här nätter. Det är då man tjuvkikar på folks räkningar ;) *skojar*

Fast idag fick jag faktiskt rena chocken! Kontrollerade en räkning och såg att någon stackare kommer tvingas betala 6250 kronor.... Anledningen var ett larm som lösts ut i onödan. Orsak: Doftspray på toaletten!


Dessa borde komma med varningstext.
"Kan kosta dig halva din månadslön vid
vardaglig, normal användning."

Stackars jävel som sprayat lite och löst ut larmet och nu måste punga ut med över 6000 spänn!! Då kan det gott få stinka lite tycker jag!! Eller så måste det ha varit riktigt illa för att det ska lyckas lösa ut ett larm!

HA HA HA HA HA!! Jag vill ha den papegojan!!

Idag, 5:e september skulle Freddie Mercury fyllt 65 år!

Happy Birthday Freddie!




R.I.P Freddie Mercury

5:e september 1946 - 24:e november 1991


Ps. Jag är väl medveten om att jag inte publicerade detta inlägg förrän 6:e september vilket skulle göra det till fel dag, men hade inte möjlighet att blogga om detta förräns nu då jag har jobbat. Budskapet är densamma. Ds.

Gå och kolla in den här artikeln:

http://rocknytt.se/skivbolag/2396-hornsup-agency-presenterar-stolt-solitude



Totally awesome!!

Och för er som inte köpt Slitz än så gör det nu!! NUUU!!!! Där finns också en hel intervju med Dennis och lite mer om Solitude.

Jag vet att jag är tjatig med den där Livefeedgrejen, jag tycker bara det är så hysteriskt roligt att den aldrig kan få min hemstad rätt och att den dessutom byter varje vecka numera. Förra veckan bodde jag ju i Habo som ni kanske minns men nu... nu blev det nästan rätt!

Nu bor jag i Gnosjö. Nu är det nog så nära det kan komma tror jag. :) Tyvärr kanske jag ska tillägga för gissa vart jag absolut inte vill bo!!

Idag hade jag och Jonnes familj en hel diskussion om det där med pengar och att de inte gör en lycklig, att man inte kan köpa sig lycka. Så jag bara måste dra upp det här i bloggen. Jag kan hålla med om att pengar inte behöver göra en lycklig, det finns alltid andra saker att vara lycklig och olycklig över.... MEN.... Klart som sjutton att man kan bli lyckligare än man är nu om man har mer pengar!!! Jag tror däremot inte att en miljonär är lyckligare än en som har pengar nog för att klara sig. Tror det handlar om hur utgångspunkten i livet är från början.

Tyvärr lever vi i dag i en värld där pengar är det viktigaste som finns, för man klarar sig helt enkelt inte utan dem. Har man inga pengar så blir hela livet mycket, mycket tuffare än om man har det och om man måste kämpa flera gånger mer för att få leva ett normalt liv så blir man nog olycklig.



Men den där ensamstående mamman som är lycklig med sina barn och som har en drös goda vänner som hon gärna umgås med och flera hobbies hon gärna hänger sig åt, men som kämpar för att få lönen att gå ihop till alla räkningar och mat hela månaden? Om hon fick några få tusen mer i månaden så att hon aldrig skulle behöva oroa sig för att pengarna ska räcka, skulle inte hon vara lyckligare då?

Eller vad sägs om grabben som var arbetslös i ett halvår efter att han slutat plugga, men som nu hittat ett bra betalt jobb. Men nu får han utmätning på lönen för att han hamnade hos kronofogden under halvåret han var arbetslös. Tror ni inte han skulle må bättre av att vinna lite pengar på lotteri så att han kan betala av sin skuld och njuta till fullo av den lön han egentligen borde få?



Det finns faktiskt de människor vars enda bekymmer i livet är just pengar, eller snarare brist på dem. Jag vet själv hur det känns, timanställd som jag är kan jag inte ens lita på att jag får jobba tillräckligt mycket från månad till månad. Jag kan bli oerhört ledsen när folk börjar prata om att de vill hitta på saker med mig, som t ex åka på en resa, gå på någon konsert eller bio, eller även åka utomlands för jag kan aldrig garantera att jag har råd. Får jag 14 000 en månad så kanske jag ändå måste lägga undan så att jag klarar mig de månader jag bara tjänar 4000. Jag kan säga en sak. Jag hade iallafall blivit lyckligare av pengar.

Nej, allt i livet hade inte blivit en dans på rosor. Det skulle fortfarande gå upp och ner och det skulle fortfarande finnas saker som skulle göra mig olycklig. Men om jag skulle slippa alla problem som beror på pengar skulle jag ju slippa mycket olycka också.

Så vad tycker ni? Håller ni med mig eller tycker ni att pengar aldrig är något att vara olycklig över?

Söndag kväll nu då. Ser inte fram emot att denna helgen ska ta slut. Ska ju jobba hela veckan, 12timmarspass alla dagar utom imorgon vilket innebär att jag inte kommer få helg förrän kl 4 på lördag morgon. Thumbs up!

Den här helgen gick dessutom så rasande fort. Spenderade i stort sett hela fredagen på att krångla med att ta mig i Värnamo för att därifrån kunna låna Jonnes mammas bil och köra till Skåne. Och tillbaka. Tog oerhört lång tid eftersom jag var så fruktansvärt trött med. Sen blev det inte mycket sömn natten mellan fredag och lördag heller. Kl 7 klev vi upp för att åka iväg kl 8 så vi skulle vara tidigt på Liseberg.

Liseberg var underbart! Som alltid, men vi hann inte åka Atmosfear :*( Tydligen var det sista helgen de hade öppet så länge och det var fullpackat med folk och över en timmes kö till atmosfear hela jäkla dagen. Thumbs down! Men vi hade iallafall 6 st Quickpasses så vi åkte Kanonen två gånger i rad och slapp kön till den. :)

Jag tog bara ett enda kort på Liseberg!! Var ju trots allt upptagen med att åka allt! Och den bilden ligger på mobilen just nu, urkass som den är så tyvärr får ni inte se den. :P

Men som sagt, söndag kväll nu. Dags för kaffe och lite TV-spel. By the way, eftersom jag kommer slita som ett djur denna vecka så kanske det blir lite glest med inläggen. Men det får ni stå ut med :) Hoppas eran helg har varit kalas.

Jag är precis så trött som jag skrev i förra inlägget att jag skulle bli. Måste gå till bussen om en timme också. Sen bär det av mot Skåne och imorgon.... LISEBERG! 

So, no more blogging! Ses när helgen är slut!

Försök att inte gäspa när ni ser dessa bilder ;)

Om ni noterar klockslaget som det här inlägget lades upp så märker ni att klockan mystiskt hann bli över 3 på natten! Ovanligt för att vara mig, nej verkligen inte.

Men notera även då att jag ska upp klockan 9 imorgon. Och jag är hyperaktiv!!

Det kommer bli awesome att köra bil helt själv de 15 milen ner till Skåne! Absolutely awesome...

Har jag några bra skivor att ha i bilen månntro....???

Jag och Gustaf.... two of a kind..

Jag spelade galenskaparnas låt "Bara plugg" för Jonne nu när han flyttat in på internat och blivit student. I låten sjunger de att man lever på nudlar och Findus fiskagratäng.

Men jag tror inte han har fattat det där riktigt att han ska vara fattig student. Nej för idag äter han nämligen:

Kycklingvingar med mango, passionsfrukt och en krämig sås smaksatt med ingefära. 

Tror inte han riktigt fattat poängen med att vara student. En annan jobbar och sliter för brödfödan och vad har jag ätit idag?! 

Jo, ett knäckebröd med ost och Felix Krögarpytt. Det är grejer det!



 

Mina läsare är urkassa på att kommentera trots hot från diverse schimpanser. Så nu avslöjar jag svaret till vart jag ska i helgen och ni som inte kunde lista ut svaret... skäms på er!!

LISEBERG!!!

Jag ska dit på lördag. Kommer bli AWESOME!!! Någon annan som ska till Liseberg i helgen?!

Tack till KattaStrofen, Åsa, Fillifjonkan och ni anonyma. De som gissade, gissade faktiskt rätt allihopa.

Den där Livefeed-grejen kan inte få det rätt alltså.

Nu har jag tydligen flyttat från Jönköping i Jönköping till....

...Habo.... Alltså det närmade ju sig ett litet tag. Tror jag flyttade till Gislaved i förra veckan också, fast jag glömde bara uppdatera er om det. Men nu är man tydligen i Habo...

Jag undrar vart det slutar *håller tummarna och viskar Göteborg, göteborg, göteborg, göteborg*