Jag har fått ytterligare bevis på att man måste ha aningen lägre IQ-nivå än medelsvensson för att bli politiker! Fy sjutton alltså. Jag vet att alla politiker inte är så dumma, har själv vänner som är med i politiken för den goda sakens skull. Hoppas bara det fortsätter så om de klättrar högre upp.

Jag fick nämligen veta igår att regeringen planerar att ge 100 miljoner till.... Facebook!! Till fuckin Facebook! Jag brukar inte bli överdrivet förbannad utan brukar kunna föra fram mina åsikter på ett sakligt sätt men den här gången kan jag inte det. För jag kan inte för mitt liv förstå hur politiker kan komma fram till att skattebetalarna ska betala för något som är gratis för oss att använda! Tydligen ska dessa 100 miljoner användas för att bygga en serverhall i Luleå.

Vaddå serverhall i Luleå? Varför ska vi skattebetalare stå för detta? Det finns väl tillräckligt med resurser i företagen som har Facebook, så varför ska regeringen stå för deras utveckling?! Och jag kan inte för mitt liv se någon anledning till att politikerna kan försvara detta med att facebook är ett socialt medium, för det är där felet ligger! Facebook är ett gratiscommunity, inte ett jäkla samhällsprogram. En facebookanvändare får oftast inte gå in på facebook på jobbet av förklarliga anledningar. Det är en fritidsgrej. Chat och meddelanden över nätet ska skötas på fritiden. Så om det är en privat fritidsgrej, varför ska staten då bekosta det!?

Hur många ungdomar sitter på facebook för att de är arbetslösa och inte har något annat att göra? Hur många sitter på facebook för att de är sjukskrivna för de har inte råd med den vård som krävs? Hur många sitter på facebook i skolan för att de inte kan få en studieplan som fungerar? Kunde politikerna inte hitta bättre användning för de pengarna!?

Och det var tydligen Annie Lööf som lade fram hela förslaget. Jag har alltid varit lite stolt över att hon kommer från Värnamo, men nu skäms jag. Hoppas ni läsare inte tror att alla vi som bor i eller runt Värnamo är så korkade att vi tycker detta är en bra idé! Jag hoppas verkligen att det inte finns NÅGON som tycker detta är en bra idé. I vanliga fall tycker jag att alla ska få ha sin egen åsikt, och jag brukar respektera de flesta, men om någon tycker det finns anledning att ge våra skattepengar till Facebook så kan jag tyvärr inte det.

Jag vill iallafall inte sitta här och leva mitt liv genom facebook när halva sverige sitter arbetslösa på grund av det inte finns pengar!

Jag har nu suttit och målat i timmar. Mina händer är fulla av färgfläckar i alla möjliga och nästan omöjliga färger och det ser nästan ut som att jag har en mystisk sjukdom. Men jag har ritat klart gamla teckningar som legat halvfärdiga i min pärm i nästan ett halvår. Var väl dags nu, ha ha :D


Riktigt så här illa är det dock inte. Men nästan. :P

Men nu ska jag använda mina regnbågshänder till något annat än att rita, jag har nämligen helt glömt bort att äta idag, förutom ett wienerbröd som mamma donerade till mig. Så ska försöka laga något enkelt som inte är för tungt så här sent på kvällen. Blir nog någon tomatsoppa kanske.

Jag ska dessutom åka ner till Skåne imorgon och hämta hem älsklingen som nu ska ha höstlov och praktik och alltså vara hemma i två veckor, och jag ska sova hos honom en hel del. Och jag har inte ens packat ner tandborsten än så packa måste jag med göra!

Hoppas jag hinner uppdatera imorgon innan jag åker annars får ni ha en superhelg!

Kanske inte så många som vet detta men jag älskar att sitta och teckna och måla. Jag målar främst hästar och manga men även porträtt av idoler och massa annat. Däremot är jag på tok för feg för att visa upp mina alster för tillfället även om jag jobbar stenhårt på just den biten. Får jag någonsin en scanner kanske jag kan visa här på bloggen.

Men på sista tiden har jag haft noll inspiration för att rita. Varenda gång jag satt mig ner för att försöka så har det inte fungerat. Det har liksom inte ens gått att färdigställa gamla teckningar där jag inte behöver någon inspiration. Men nu har det slagit till.



Jag har spenderat de senaste timmarna med att lyssna på gamla godingar på datorn och med den musiken i bakgrunden har jag fått fram hela tre nya teckningar. Och mer blir det... ska påbörja ett projekt med en drömfångare som jag lovat att jag ska göra. :)

Det här är ett ämne som jag är väldigt engagerad i och som jag dragit upp flera gånger på min blogg. Jag har även haft en ganska omfattande diskussion med en annan bloggare om just privatlivet och att hålla det utanför bloggen, versus att vara väldigt öppen i sin blogg. Det är nämligen en stor skillnad mot att vara personlig och att vara för öppen i en blogg. En blogg, anser jag, ska kunna vara personlig, men utan att bli för privat och öppen. Jag tappar t ex helt respekten för någon som delar med sig av andras privatliv, eller som sprider ut privat information om andra via blogg, twitter eller facebook eller vad det nu må vara. Ska man nu vara öppen om sitt liv, låt det då vara ditt liv och inte någon annans. 




Sen har jag märkt att många läsare gärna vill ha det så öppet som möjligt. De vill veta allt in i minsta detalj och ju mer privat det är desto bättre. Inte mina läsare dock, de är supersnälla och frågar inte så mycket privat. Men på andra bloggar har jag märkt detta. Men i övriga fall har jag märkt att storbloggare ofta råkar ut för att deras läsare tror att de avslöjar allt i sitt liv. Såg nämligen en diskussion om Kenza och Foki, och hur läsarna inte kunde förstå hur de kunde fått så perfekta liv och vara så lyckliga konstant. 

Men hur vet man det? En bloggare kanske riktar sin blogg till att vara just positiv och fokusera på det bra i livet. Foki och Kenza har säkert dåliga dagar de med. Allt är nog inte perfekt, men de väljer att inte skriva om de dåliga sakerna. Kanske för att de vill vara privata, kanske för att hålla en god ton på bloggen, eller kanske för att de själva ska kunna gå tillbaka och läsa i bloggen när de blir äldre och tänka på allt bra och roligt de gjort istället för allt det dåliga.



Som bloggare råkar man ofta ut för att vissa läsare dömer hur man är som person utefter det man skriver i bloggen. Det är som att de inte fattar att bakom orden, inläggen och bilderna finns det ett helt liv som inte ens har med bloggen att göra. Min blogg speglar t ex mina tankar och mina åsikter och vad jag hittar på, men den definierar inte hurdan jag är eller hur mitt liv är. Jag skulle väl mycket väl kunna lägga upp bilder på mig själv och alla i min närhet, eller lägga upp bilder på hur jag bor och vara mer öppen i min blogg, men till vilken nytta? Vad skulle det säga om mig egentligen? Skulle en bild på min soffa ge en slags idé om vad jag har för personlighet? Skulle ni som läsare veta exakt allt bara för att jag berättar allt jag gör under en dag. Nej så fungerar det inte. Och jag kan skriva öppet och berätta exakt hur mitt liv ser ut och vad jag har för personlighet, men det finns inget som säger att jag inte ljuger.



För så fungerar tyvärr bloggvärlden. Är man inte intressant, skriver om intressanta saker eller lever ett intressant liv så tröttnar läsarna nog ganska snabbt och hittar en annan blogg att läsa. Men då är det väldigt lätt att hitta på en image, ljuga om vad man gör och pussla ihop en historia som inte stämmer för att locka tillbaka sina läsare. För läsarna vet inte sanningen och vill höra det där smaskiga och intressanta. De kommer aldrig kunna ta reda på om det man skriver inte stämmer. Likväl kan de även tro att man ljuger, när man talar sanning. Det är lite därför jag försöker hålla mig ganska privat och osynlig i bloggvärlden. För att slippa pressen på att konstant vara intressant och personlig. För att slippa få höra att man är en tråkig person när man inte gör så mycket annat än kollar på film en helg. Och för att slippa alla privata frågor och pressen på att avslöja så mycket av sig själv som möjligt. Det räcker med att ni vet vart jag står och vad jag tycker. Resten är inte viktigt.

Jag tror de flesta har hört om att bloggtoppen.se har blivit hackade och att många har fått sina lösenord och kontouppgifter utläckta över nätet. Dock var det inte bara bloggtoppen, utan mängder av sidor och man räknar nu på att det gått från 90 000 drabbade människor till 180 000! Om ni klickar >>HÄR<< kommer ni till en lista hos Aftonbladet hos alla de sidor man hittills känner till som blivit hackade. Jag är dock inte så orolig. Var inte registrerad hos några av de sidorna. Men dyker det upp något väldigt konstigt i bloggen så vet ni... att det fortfarande kan vara jag, men jag hoppas ni märker skillnad! xD



Jag tycker personligen att det är sjukt att man inte jagar dessa hackare ännu mer. De ger ut personlig information, ibland som ren utpressning för att få pengar eller liknande. Ändå räknas fildelning idag som ett större hot och ett värre brott än folk som hackar andras sidor. Förstår inte logiken där riktigt. Jag kan inte heller förstå vad en hackare kan tjäna på detta i längden. Det handlar enbart om att förstöra för andra människor eftersom de tydligen är små obetydliga löss på den här planeten. Man kan ju undra hur de själva skulle reagera om någon hackade deras datorer? Inte sjutton skulle de tycka det var okej, även om det är exakt vad de utsätter andra för! Så det är vad jag hoppas. Att alla hackare där ute får sina datorer hackade och sen förstörda. Så kanske de lär sig sin läxa. Öga för öga, tand för tand som det så fint heter.  

Det är så tråkigt när planer går i kras. Jag, brorsan och hans flickvän hade påbörjat planeringen av en grym Halloweenfest. Vi skulle hyra en lokal som ligger mitt ute i skogen och satsa på en massa specialeffekter. Verkligen få till skräcktemat och inte någon halvlame maskerad där hälften av polarna dyker upp i prinsess-kostymer som inte alls har med Halloween att göra.

Men lokalen var bokad, och i denna lilla stad finns inga fler lokaler att hyra. Jag har försökt fråga runt men ingen känner till någon lokal som är öppen att hyra för alla. Så jäkla trist och med bara 1 ½ vecka kvar så är det nog bara att inse att det är ganska kört. Jag hinner liksom inte ordna med allt och bjuda in folk på så kort tid. Förbannat trist.



Men funderar på om man kunde hitta på något annat... En vanlig hemmafest kanske? Eller skräckfilmsmaraton? Vad ska ni göra på Halloween? Tipsa mig!

Var uppe på vinden en snabbis idag för att se om jag kunde hitta min favoritmössa däruppe. Det gjorde jag förvisso, men sen hittade jag en annan låda. En låda med alla mina gamla hästsaker och hästböcker.

Det här är sen jag var 7-13 år gammal och var med i hästbokklubb där man varje månad fick ett paket med 2-3 böcker och en massa småsaker som hade med hästar att göra. Det var ganska många böcker och saker kan jag säga, och då har jag ändå inte kvar i närheten av så mycket som jag hade i 14-årsåldern när alla saker började åka ut till förmån för tonåringens begär, dvs kläder, smink, planscher på sina idoler och sånt.   

Jag har absolut inte haft hjärta att slänga dessa saker dock. Även som tonåring hade jag fortfarande en slags tillhörighet med dessa saker och lade undan dem, eller så donerade jag dem till min kusin som var lika hästgalen som jag. Och även om jag aldrig någonsin kommer att ha användning för en hästskoformad väckarklocka i röd plast som gnäggar som signal, så finner jag en viss ro i att veta att jag har kvar den och den ligger på vinden i gott förvar.

Men det är rätt så kul att gå igenom dessa gamla böcker och leksaker och tänka tillbaka på den tiden. Som sagt, gamla skatter, som ajg inte kommer göra mig av med, hur onödigt det än kan vara att spara dem. Någon dag kanske de kommer till användning, vem vet?

Jag var nyss inne och kommenterade i en diskussion om det här med kläder på hundar. Tjejen ifråga hade en chihuahua, och hade köpt en tröja till hunden så den inte ska frysa. För chihuahuan är ju en väldigt frusen hund. Och kommentarerna haglade om djurplågeri och liknande.

Jag förstår inte hur man kan räkna det som djurplågeri. Jag har själv haft en liten hund, en papillon/yorkie/tibetansk spaniel-mix. Hennes päls var jättelång och fin men på vintern tovade sig underullen ihop med täckhåren och det blev jobbigt både för hunden och för oss så vi var tvungna att klippa henne. Vilket då ledde till att hon frös ganska rejält. Så jag köpte både en tröja till henne och ett vanligt täcke. Men hon fixade inte tröjan, så det fick bara bli täcket. Och ingen anklagade någonsin mig för djurplågeri. Om jag däremot struntat i det och låtit hunden frysa... vad hade folk sagt då?

Så här såg min hund ut när vi klippt henne.
Inte mycket päls kvar som skyddade henne då.

Chihuahuan som vi diskuterade såg nöjd ut på bilden. Såg inte alls stressad ut över att ha kläder på sig och då är det helt okey. Jag kanske kan tycka det är löjligt med "människokläder" på hundar, men djurplågeri tycker jag inte att det är! Om en hund lider, då är det djurplågeri, och en hund lider oftast inte av att ha kläder på sig, framförallt inte om den fryser. Isåfall borde man ju ifrågasätta alla hästägare som sätter täcken på sina hästar i tid och otid, så fort det är lite regnigt ute, men det gör man inte. Samtidigt kan jag tycka att många ägare till små hundar som chihuahua ofta klär sina hundar i onödan, även när det är varmt ute och då kan man ju börja diskutera om man gör det för hundens skull eller sin egen. Men så länge hunden inte störs så är det inte djurplågeri!



Så vad tycker ni? Är det okej att ha kläder på hundar? Är det bättre att hunden fryser än att man klär på den?

Jag tar tillbaka det där med att det inte går något bra på TV på söndagar för just nu går nämligen den här filmen på 3:an:



Tim Burton, aliens som låter som ankor och fula specialaffekter. Kan det bli bättre!?

Fast officiellt är det ju måndag nu så min teori kanske står fast fortfarande. ;)

Jag är ingen storbloggare, inte på något sätt. Det märks ju ganska tydligt. Har inte speciellt många läsare varje dag, får nästan aldrig kommentarer och jag gör ju själv i stort sett inget för att synas. Men ändå får jag en hel del mail från personer som läst min blogg. Och det intressanta med dessa mail är att det oftast är från personer som läst min blogg och tycker att jag verkar ha vettiga åsikter och därför vill be mig om råd eller hjälp med problem.

Jag är inte här för att be er sluta med detta, absolut inte. Jag tycker det är bra att någon som är lite vilsen kan hitta hjälp på ett oväntat håll. Jag har absolut inget emot att hjälpa dessa personer, så gott jag kan iallafall. Jag får oftast mail från personer med kärleksproblem som läst mina åsikter om det här med kärlek. Men det kan även vara annat och jag tar det som en komplimang att folk tycker jag har sunda åsikter och ett bra sätt att se saker och ting på. Att jag lyckats förmedla något. Jag ska inte ljuga och säga att allt är perfekt i mitt liv, det är snarare långt därifrån, eller att jag har alla svaren, men jag kanske kan ge någon ett annan perspektiv. Och jag vill ju gärna tro att de svar jag ger kan hjälpa på något sätt.  

I samma veva så känner jag mig inte ett smack utnyttjad heller även om vissa kanske skulle det. Jag får också ut något av detta. Jag känner att jag kan ge något tillbaka till någon. Jag känner att jag kan vara till nytta och genom att försöka hjälpa andra kan jag även själv hitta nya infallsvinklar på mina egna problem. Genom att hjälpa andra hjälper man sig själv.  

Jag trivs i den här rollen också. Jag ger ofta råd till mina vänner när de ber mig, och jag hjälper dem till den mån jag kan. Att detta skulle sprida sig till helt okända människor trodde jag aldrig när jag startade bloggen.

Någon annan bloggare som upplever samma sak, eller är det här ett fenomen som bara händer mig?

Alla andra hatar måndagar... tillbaka till jobbet och allt det där men jag håller inte med. Söndagar är verkligen min stora hatdag! Varför?

Flera anledningar egentligen, framförallt att jag tvingas se min pojkvän åka iväg, eller att jag måste åka ifrån honom. Och man vet att det dröjer hela veckan innan man får träffa honom igen. Sen är det ju så att det är dagen innan man ska jobba (eventuellt för min del då) och man kan inte slappna av på samma sätt. Och sen har ju tv-bolagen satt alla de sämsta programmen på söndagar för folk sitter ändå hemma och tittar, hur dåligt det än är. Sen var det lite strul idag som gjorde mig lite ledsen och arg och stressad för jag kunde inte lösa det och fick dåligt samvete.   

Men det är inte bara negativt idag. :) Fick rabatt på bussbiljetten, och om 5 dagar kommer min älskling vara hemma i hela 2 veckor. Och så står det kalops i kylskåpet och väntar på att jag ska äta upp den. Inte helt fel! :D Och helgen har varit lugn men mysig och idag har det även varit bra väder. Så vad gör det då att man får underhålla sig med annat än tv? Jag tittar ändå aldrig på tv. :)

Har ni haft en skön helg?

Jag är som en repig skiva just nu, hakat upp mig. Men jag skulle in och kolla busstiderna och möts av den här:



Ja jag hoppas ni kan se någorlunda men här står det att bussen som ska gå 17:20 kommer vara en minut försenad? Ursäkta men bussarna är ALLTID minst 1 minut försenade. Det är liksom inte ens något att informera om! Informera oss när bussen är i tid istället! Då är det en nyhet!

Sitter och väntar på min käre pojkvän som ska komma upp till Värnamo med tåg. Bussen var försenad så han missade det första och kommer inte vara här förrän kl 19 ikväll. :( Och han hade problem med tåget sist han åkte också. Så vi är båda måttligt irriterade på allt vad kollektivtrafik heter just idag.

Men detta är något som stört mig länge... Att kollektivtrafiken är så otroligt dålig så fort man bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Självklart är vi inte lika många människor men vissa ställen har inte ens tillgång till kollektivtrafik, vissa får stå ut med att det kanske går två bussar på hela dagen! Och ändå höjs priserna konstant och politikerna höjer bensinskatten för att få folk att ställa sina bilar och ta buss eller tåg istället.



Men vad fan?! Så som det ser ut i dagsläget så kostade det mig mer att åka tåg förra helgen till Skåne än vad det kostar att åka bil fram och tillbaka! Det tog dessutom 4 timmar i jämförelse med 1 ½ timme som det tar med bil! Och vad ska de människor som inte har något annat val än att ta bilen göra? Jag kan inte åka buss ut till min arbetsplats. Det är 8 km ut till mitt jobb från busstationen som jag isåfall får gå och det finns ingen närmare hållplats heller. Jag måste ta bilen, och likaså alla andra på min arbetsplats. Och när diskussionen kom upp i kommunfullmäktige om det skulle gå bussar ut dit till det område där företaget ligger så sa bussbolagen stopp. De hade inte råd att sätta in extra bussar. Sen att det redan går bussar förbi där hade de visst glömt. Bussarna till Bor, Alvesta och Växjö går förbi där så det enda de behövt göra är att skapa en till hållplats så kan de bussarna stanna där. Men det var visst uteslutet ändå. 

Klart jag kan förstå politikernas synpunkt med att det är miljövänligare med tåg och buss, men de måste tänka på att mer än hälften av alla i Sverige bor utanför storstäderna och att många inte har lust att cykla några km till närmsta hållplats för att sen åka buss i timmar. Där det inte finns bra tillgång till kollektivtrafik kan det nämligen vara så. Vi som bor på landsbygden får alltså betala en massa extra pengar för bensin när vi inte har valet att ta buss eller tåg. Och så som jag upplevt det kostar det dessutom mindre för mig att ta bilen, oavsett vart jag ska! Det är dessutom smidigare att ta bilen, jag kan stanna när jag vill, behöver inte bry mig om förseningar eller byten och jag kan dessutom lyssna på hög musik när jag vill! Sen när kan kollektivtrafiken erbjuda det?!    

Insåg nyss att jag lyckats matcha mina strumpor med min blogg.



Sen insåg jag dessutom att jag lyckats matcha in mitt bälte också!!!



Sen kände jag mig på tok för löjlig så nu har jag bytt strumpor iallafall. Känns det bättre? Nej, jag känner mig ännu töntigare som ens funderade på detta.

Men det är en seg dag och jag bara går och väntar på att älsklingen ska komma hem!

Usch, jag hade faktiskt somnat men vaknade till nyss och kunde inte somna om. Hade en så otroligt realistisk dröm som verkligen fick mig ur balans!

Jag drömde att jag levde på 1800-talet i London, med små pojkar som sålde tidningar med nyheter om Jack the Ripper och hans senaste offer. Jag gick till marknaden för att köpa tyg till stolssitsarna hemma av någon anledning. Ett sammetstyg i guldfärgade toner med medaljongmönster på. Gumman som sålde det påpekade klart och tydligt att det var från Orienten, något som jag kanske inte trodde på men jag tyckte det var fint så jag köpte det ändå.

Det var fullt liv på gatorna då det var mitt på dagen och överallt såg jag hästdragna vagnar och kuskar och kvinnor i flotta klänningar som viskade när de såg mig. Jag försökte inte bry mig om att de viskade om mig, men i min dröm visste jag varför de gjorde det. De trodde nämligen att jag var i maskopi med Jack the Ripper, eftersom jag hade setts lämna puben kvällen innan, strax innan nästa offer hittades.

I slutet av drömmen så var jag i mitt hem, och polisen knackade på och arresterade mig och jag försökte svära mig oskyldig, men polisen var så korrupt. De ville inte att det skulle komma ut att en av de mördade prostituerade var polischefens dotter, något som jag tydligen visste så de spärrade in mig i en igenmurad cell för att jag skulle svälta ihjäl och aldrig kunna säga ett ord till någon.

Jag vaknade sen och jag var inte rädd så, det vara bara lite obehagligt att drömmen verkade så jäkla realistisk. Det var nästan så att jag kände dofter och kunde röra vid saker. Så otroligt levande dröm, jag tror knappt jag varit med om något liknande förut... Nu ska jag försöka somna om igen. Får se om jag kanske drömmer något annat, lite gladare.

Godnatt... eller god morgon... hur ni nu vill se det. :D

Jag vet att såna här listor är ganska tråkiga men jag har inget bättre för mig idag! :D

Jag är en extremt frusen människa! Från och med början av september kan jag utan problem gå runt i tre tröjor under min jacka och ändå frysa. Och jag har i stort sett alltid MINST 2 par strumpor på mig för att inte frysa om fötterna! Jag frös till och med i Turkiet när det var 38 grader varmt…. 2 ggr!

Jag har väldigt små fötter! Jag har haft samma skostorlek sedan jag var 11 ungefär. Jag köper alltid storlek 36 i mina Converse och då får jag utan problem plats med två par strumpor utan att det blir trångt.

Jag är väldigt specifik vad gäller mat. Jag tycker om mat som de flesta andra ratar direkt. Fiskbullar i dillsås, spenatsoppa, rotmos, bruna bönor m.m. Men däremot tycker jag absolut inte om hamburgare, panpizza, kebab, hamburgerdressing eller skaldjur som alla andra älskar. Udda? Ja, jag vet! 

Jag är i stort sett mer känd vid mitt efternamn än mitt vanliga namn. Har i stort sett alltid varit så, sen förskolan eftersom det fanns en annan Jenny i min klass. Till och med min älskling kallar mig vid mitt efternamn om han berättar för någon att jag är där, eller hälsar från mig eller så eftersom hans syster också heter Jenny, och man måste kalla mig vid mitt efternamn för att veta vem av oss han menar. Men mitt efternamn är coolt så det gör inget. ;)

När jag var yngre var jag en hejare på att fånga in vilda djur så som kopparödlor, salamandrar och grodor som jag tog hem och ville behålla som husdjur. Kom hem med något nytt i stort varje vecka. Och under några veckors tid hade jag en kopparödla i terrariet med min sköldpadda, och även om det var helt öppet i toppen och ödlan kunde smitit ut hur lätt som helst så stannade den kvar.

Jag hatar Volvo-bilar! Jag hatar även vita bilar! Tycker verkligen inte vitt är en snygg färg på bilar, med undantag för vissa modeller av vissa märken, men de är få. Och Volvo är det värsta jag vet! Ändå har jag ägt två vita Volvos i mitt liv. 2! Och jag har haft körkort i typ 3 år.


Haha så onödigt vetande men varsågoda! :D

Som jag berättade så satt jag ju hela kvällen igår och tittade på varghundar och sånt och idag möts jag av denna jäkla artikel i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article13808149.ab

Där står det att det springer en varg i Småland och nu sätter man in ett jaktlag för att skjuta den! Första gången man har skyddsjakt på varg i Småland! Och jag sitter bara och blir förbannad!

Jag har inte ens hört talas om att det sprungit varg i Småland överhuvudtaget, med andra ord kan inte vargen ha ställt till med något. Det är inte första gången vi har varg här heller. Alla andra gånger har det stått stort i tidningarna att det springer varg här, men ändå har vi inte känt att vi behövt skjuta den då. Men nu ska man tydligen göra det!


Varför vill man skjuta något så vackert som detta?

Va fan! Låt vargen vara ifred! Varför ska de nästan utrotas för att människor är så dumma och har gamla fördomar om vargar som härstammar från medeltiden??!?! Har vi inte utvecklats någonting sedan dess? Har vi inte fått mer kunskap sedan dess?! Vargen har till och med sändare på sig, varför inte fånga in den då? Eller söva den åtminstone! Vad finns det för anledning att döda den överhuvudtaget!??

I artiklen står det att vargen rör sig flera mil om dygnet, så jag hoppas den hinner försvinna till ett ställe där den är respekterad så de blodtörstiga jävlarna inte kommer åt den!

... så blev klockan nästan 4 på morgonen!! Seriöst. Sist jag tittade på klockan så var den halv 9... :S

Jag har dock inte bara suttit och glott, jag har surfat runt som en galning och letat information om varghundar och en massa olika härliga hundraser. Just nu har jag en mindre avhandling på min dator om varghundar, varghybrider, lagar, och även andra mer "normala" hundraser som Keeshond och Samojed. Känner mig så förväntansfull även om jag vet att det är flera år innan jag kommer till den punkten då det blir hund igen. Men då lär jag ju vara väl informerad iallafall. ;)


En Kunming Wolfdog,
en varghund som
härstammar från Kina,
fick jag lära mig idag. :D


Men nej, nu har jag varit vaken i 18 timmar och inte sovit mer än 5 timmar på två dygn och jag vill inte sova bort hela dagen imorgon så nu bäddar jag ner mig bland alla mina täcken och tittar på ytterligare lite mer av McLeods döttrar innan jag somnar.

Good night, people!

Jag och min älskling sitter ju och planerar lite numera. I planerna ingår bland annat hundar. Jag har ju haft hund förut men inte Jonne så vi sitter och tittar runt lite på olika hundar för tillfället och vi är överens om att första hunden ska vara en medelstor hund som är lätt att handskas med, och gärna med lång, mjuk och gosig päls. Så tanken är eventuellt samojed eller finsk lapphund. Det gör inget att hunden är aktiv ska jag säga. Har en pojkvän som är aktiv nog för en hel hundgård!

Men så kommer vi då till drömhunden, som vi hoppas kunna skaffa så småningom när Jonne fått lite mer erfarenhet av hur det är att ha hund. Nämligen dessa raser!

     

Saarlos Wolfhound, American Wolfdog & Československý vlčiak (tjeckisk varghund)

Saarlos wolfhound som syns uppe till vänster är en hund som från början var en varghybrid och en ren korsning mellan varg och tamhund. Därför var den förbjuden i Sverige. Men nu har man avlat in mer hund och hunden har i stort sett blivit en tamhund med vargutseende. Och numera är den tillåten i Sverige. :)

American Wolfdog som syns uppe till höger avlades fram genom att korsa Alaskan Malamute med vargar. Senare korsade man in vit långhårig schäfer också men idag avlas de som egen ras.

Den tjeckiska varghunden, på bilden längst ner avlades fram genom att korsa schäferhundar med 4 karpatiska vargar, först som ett experiment under 1960-talet för att se hur vargarnas egenskaper nedärvdes, men har räknats som en homogen ras i tjeckien och slovakien sedan 1982.

*******

Alltså hur underbara är inte dessa hundar! Tänk er själva att gå på en promenad med en hund som ser exakt ut som en varg! Jag tycker vargar är något av det mest fascinerande djur som finns på den här planeten och både jag och Jonne blev överförtjusta när vi läste på om egenskaperna för dessa hundar. Framförallt American wolfdog.

*****

Men vad tycker ni? Tycker ni dessa hundar är fascinerande eller skrämmande?

Trots att jag inte lyckades somna förrän kl 5 i morse och trots att jag inte sovit mer än 5 timmar så har jag ändå pallrat mig upp ur sängen. Jag var nämligen tvungen att ringa ett telefonsamtal till kvinnohälsovården i Värnamo och enligt nätet har de bara telefontid till kl 11:45 och jag ville vara ute i god tid så att jag skulle undvika att hamna i en lång kö.

Trodde jag ja... när jag slagit in mitt personnummer och telefonnummer i den automatiska telefonsvararen säger den lilla trevliga rösten att de ska ringa upp mig... klockan 3!!

Här står jag alltså och vacklar och vinglar som en full fjortis för att jag är så trött och så kommer de inte ringa upp förrän om 5 timmar! Seriöst! Vad är då meningen med att enbart ha telefontid till kvart i 12. Självklart ringer varenda människa mellan 8 och 12 och då blir det en sån kö!

Känns inte lönt att lägga sig igen heller för då sover jag säkert bort hela dagen, eller har otur och missar telefonsamtalet ifall de skulle ringa tidigare. Så får väl piggna till med en kanna Sri Lanka-te!

God morgon by the way!

Jag tänkte egentligen inte uppdatera mer eftersom det är sent och jag sedan länge planerat att lägga mig och titta på McLeods döttrar och sova lite.... men.... sen insåg jag att jag inte kunde låta bli.

För det här är nämligen inlägg nummer 200!!

200!!

Detta ska firas med en extra varm kopp te och ett extra täcke i sängen. Och i natt ska jag banne mig sova med tre par strumpor på fötterna också! I natt ska jag inte frysa!

Godnatt på er!

Innan det blir Youtube, och medan mitt te drar så tänkte jag ha ett litet svar på tal. Jag fick nämligen den här kommentaren tidigare:

De gånger jag fått kommentarer eller mail om detta har jag försökt svara tillbaka och undrat exakt vad ni läsare vill veta, samt även förklarat att jag kan skriva lite om honom, men jag kommer ta stor hänsyn till hans privatliv. Det är inte min rättighet att lägga upp vad som helst om honom bara för att vi är ihop. Jag har heller aldrig lovat att jag ska skriva om honom, utan enbart ställt motfrågan om vad ni skulle vilja veta om jag nu skulle skriva om honom.

Jag har på senaste tid fått en bunt mail som jag tyvärr inte kan avgöra om det är från samma tjej eller från flera olika tjejer. Det är olika mailadresser, men i alla mailen står det samma sak och de är skrivna på i stort sett samma sätt, med samma stavfel och samma sätt att uttrycka sig. Men de gånger jag försökt maila svar tillbaka har det visat sig att falska mailadresser har använts så att mina svar inte kommer fram. Om det mot all förmodan är en fungerande mailadress och jag lyckats skicka min fråga så får jag inget svar tillbaka sen på vad denna tjej/dessa tjejer vill läsa om min pojkvän. 

Jag tycker det verkar otroligt konstigt med alla dessa mail, och det enorma intresse som plötsligt dykt upp för min pojkvän. Framförallt när det sen inte går att få något ytterligare svar från de/den som undrar. Så med detta i åtanke så anser jag att det bästa att göra just nu är att inte avslöja ett smack om honom över huvudtaget, utöver det ni redan vet. I alla fall inte förrän jag är helt 100 på att det bara är några nyfikna läsare som vill veta mer och som inte vågar använda riktiga mailadresser, något som jag inte alls förstår i såfall. 

Och innan någon kommer in på det, så vet jag mycket väl om att många storbloggare håller sina pojkvänner hemliga och att det ändå kommer ut, men det har inte ett smack att göra med dessa storbloggare. Det har att göra med att jag inte ger ut information om en annan människa hur som helst på nätet, och framförallt inte när de personer som undrar inte kan ge sig till känna och svara på varför de vill veta mer. Det finns mycket sjuka människor som fiskar information på nätet av en massa onda anledningar och det är för många frågetecken runt just detta med min pojkvän, därför låter jag bli. Kalla mig paranoid om ni vill, men så är det!  

 

Nej, den här dagen blev inte alls som jag tänkt. Inga mysbyxor, inga raggsockor och ingen varm choklad. Eller jo, lite varm choklad blev det, från kaffemaskinen på jobbet. Världens äckligaste choklad! Jag blev nämligen inkallad att jobba istället för att få sitta hemma och mysa. Skönt med pengar men vissa dagar önskar man att man bara kunde strunta i att behöva tjäna pengar och bara gosa ihop sig under en filt och spela tv-spel.

Men, men. Sånt är livet. :) Nu är jag iallafall hemma och ska njuta av en kopp varmt te och muntra upp mig med nostalgiska youtubeklipp. Får se vad jag hittar för kul.

Idag verkar det bli mysbyxor, tjocka raggsockor och varm choklad för hela slanten. Jag är frusen in i märgen och går just nu runt med tre par strumpor på fötterna och tre tröjor på mig och känner mig ändå förbaskat kall. Idag ser det nämligen ut såhär utanför mitt fönster:



Dimmigt och jäkligt! Och ja jag bor i stort sett mitt på en mosse så det är jäkligt blött och kallt här i vanliga fall ändå! :P

Kom hem för ett tag sen från Skåne och jag har haft en skön helg där. Jag och älsklingen åkte till Väla, ett av sveriges största köpcentrum som ligger utanför Helsingborg. Vi var även inne på IKEA och planerade lite och åt köttbullar. Men nu är jag som sagt hemma i Småland igen. Skulle vilja säga att borta är bra och hemma är bäst men då skulle jag ljuga. Borta är ALLTID bäst! Jag har aldrig någonsin känt hemlängtan överhuvudtaget. Jo, kanske när jag är på jobbet, fast då vill jag ju egentligen inte hem, jag vill bara inte vara där. :D

Tycker det är lite intressant det där med hemlängtan. Min mamma t ex tycker det är jätteskönt att komma bort, men hon tycker också det är underbart att komma hem igen, medan jag i stort sett har ångest från och med att jag måste börja tänka tanken på att åka hem. En del skulle väl kanske påstå att det är för att man inte känner sig hemma där man bor, och det kan väl mycket väl vara så. Jag kanske inte känner mig hemma och har kanske aldrig gjort det. Även om jag haft ett hem och en familj att komma hem till så har det kanske ändå aldrig varit riktigt "hemma". Beror nog mest på att jag aldrig känt mig hemma i samhället jag växte upp i. Men även när jag flyttade därifrån kände jag mig aldrig hemma.

Det kan ju även bero på att jag älskar att resa, älskar att uppleva nya saker och se nya omgivningar, men aldrig riktigt fått chansen att göra det så mycket som jag vill. Så småningom kanske man kommer till en punkt då man kan resa mycket och då kanske man uppskattar att man ändå har en fast plats att komma hem till.

Vad säger ni? Får ni hemlängtan? Eller längtar ni bort mer än ni längtar hem?

Nu drar jag ner till min älskling i Skåne!

Ha en awesome helg!

Jag älskar verkligen när jag drömmer konstiga saker, så länge det inte är något hemskt över drömmen i sig. I natt drömde jag inte bara konstigt utan verkligen så detaljerat också!

Drömmen började med att jag bodde i ett hus som på ena sidan vette ut mot ängar och skog och mot en enda granne som hade två busiga hundar som jag lekte med hela tiden. Gick man igenom huset och gick ut på andra sidan så var det tvärtom, storstadsmyller och höghus överallt. Om jag då gick runt hörnet från mitt hus så låg där en skönhetssalong, som var min!!

Alltså, jag har aldrig velat ha en skönhetssalong i hela mitt liv, men i min dröm var den min och jag skötte den pedantiskt! Allt var inrett i lila och svart och jag sålde bara det bästa, och erbjöd folk få prova på världens mest exklusiva schampoo mot en liten avgift så jag tvättade deras hår. Så jäkla skumt!


Nästan så här såg min salong ut, fast mörkare och mer lila.

Senare i drömmen, efter att jag slutat jobba på salongen gick jag ut med min älskling och min mamma till något uteställe. Det var varmt och skönt och allt var uppbyggt som en träaltan. Det här utestället var välkända för att de hade massa konstiga likörer, spriter och drinkar. Bland annat hade de en stor display som visade deras storsäljare. En gul likör som hette Wayfarer (är inte det typ solglasögon egentligen?) som blandades med tre kulor chokladglass, tre kulor vaniljglass och tre kulor jordgubbsglass. Jag beställde en sån drink samt även någon rosa bubblande drink som de hade. Jag kunde inte ens beställa Jack Daniels & Cola, för det fanns typ inte!



Så härligt att man såg alla dessa underbara färger i drömmen också. Gissa om jag var törstig när jag vaknade upp!

Det har varit fullt med poliser i hela Värnamo idag. Piketbussar överallt och mc-poliser! Nu först fick jag veta vad det är som är på gång efter teorier om bankrån och gisslansituationer. Och det här har gått mig helt förbi, trots att grabbarna på jobbet säkert inte snackat om något annat på hela dagen. Bajen är tydligen i Värnamo och spelar fotboll mot IFK Värnamo. 

Som sagt, gått mig helt förbi! Jag är nog den enda i hela Värnamoregionen och Söder i Stockholm som inte hade en aaaaning om detta. 

Och jag är ändå halvengelsk med fotbollshuliganer i släkten... :/ Så mycket intresse hade jag för fotboll.

Jag kom hem från jobbet alldeles nyss och är så stel så det är inte sant. Mina fingrar är som knotiga pinnar och huden är så torr av all pappershantering att den nästan fjällar. Skönt att ha handkräm nära till hands. (hahaha men skratta då)

Har suttit hela dagen i dag och förberett en order där alla adressater ska få varsin pytteliten kundvagnspolett. Detta kan inte köras i maskin för poletterna skulle flyga runt som sjutton och hamna överallt och förstöra maskinerna så detta får jag alltså sitta och göra för hand! 11 000 ska vi skicka senast på tisdag morgon! Känner hur reaumatismen slår rot i mina händer.

Men imorgon blir det inget jobb för då drar jag åter igen ner till Skåne och underbaraste! Ska vara där hela helgen och må gott! :)


Hittade det här underbara huset sist jag var i Munka-Ljungby. Det är i stort sett mitt drömhus, bara man lägger till några rum, några hektar mark och ett gigantiskt stall. ;) Nä, jag vill seriöst ha det huset. Kanske kan jag besöka dem och charma dem så kanske de låter mig ärva det så småningom? Eller? Älskar såna här skånelängor!

Just idag har jag känt att jag inte alls mått speciellt bra. Inte så att jag är sjuk eller något sånt, nej jag har haft en riktigt dålig dag. Jag har varit förbannad, känt mig sårad och så fruktansvärt hjälplös. Detta gör mig dessutom stressad och när jag blir stressad så påverkar det mitt humör ännu mer. Jag har inte fått i mig mer än två ägg och två bullar idag, för aptiten är spårlöst försvunnen! Och att försöka hålla god min då för att inte andra i min närhet ska drabbas är inte det lättaste. Just nu är jag en bitter jäkla kärring som känner att bägaren snart rinner över. Det är inte mycket som krävs för det.

Jag tänker inte gå för djupt in på vad orsaken till mitt dåliga humör och mitt låga självförtroende är utan jag ska istället lägga mig och ge mig på den omöjliga uppgiften att somna tidigt, bara för att jag måste upp tidigt imorgon och bli utnyttjad som vanligt på jobbet.

Hoppas att ni alla andra haft en bättre dag än vad jag haft!

God natt!

Ja, jag lovade ju er en uppdatering angående lördagen. Då spelade nämligen min brors band Solitude på Industribaren i Värnamo med dEMOTIONAL som förband. Vi började kvällen med förfest hos Jonte, och tog oss sen ner till Industribaren för att möta Ricard bland annat.

Här kommer några bilder från kvällen. :)


dEMOTIONAL


Mer dEMOTIONAL


Snart dags för Solitude så Dennis stämmer gitarren!


Lobby (sångaren) höjer humöret!


Här headbangas det för fullt så det där med skarpa bilder kan ni glömma. :P



Ha ha, det är inte damm som flyger från oss i publiken ;) Ni får gissa vad det är. :P

Tyvärr dog min kamera mitt i spelningen och det är sån energi både på scen och hos oss i publiken att det är svårt att få bra bilder. Ska se om det kommer upp några fler bilder hos imna kompisar som var där så kanske jag kan lägga upp dem med. :) 

Tack till Wille, Lobby, Dennis, Nicke och Apell och grabbarna i dEMOTIONAL för en schysst spelning. Och tack till Jonne, Najri, Ricard, Mini-Lobby, Macco, David, Jonte, Stefan, Sandra, Tanja och alla andra som jag babblade med under kvällen.  Jag hade en galet kul kväll.  

Efter lite tjat från några läsare så kan ni nu följa mig på Bloglovin. Bra va?!

Följ min blogg med Bloglovin

Jag har inte försvunnit helt och hållet utan har helt enkelt tagit långhelg. Jag tänkte egentligen uppdatera er om helgens planer redan i fredags men då segade min dator så mycket att jag faktiskt inte hann. Inlägget var i det hela klart men sen vägrade det laddas upp på bloggen, och sen var jag tvungen att rusa.

Men helgen i korthet såg ut såhär:
 

Fredag
I fredags åkte jag alltså iväg runt lunchtid för att åka ner till Skåne och hämta hem min underbara Jonne. Sedan for vi ut till Klevshult för att spela lite poker och umgås med gänget därute, vilket vi kom fram till att vi faktiskt inte gjort sedan i mitten av juli ungefär. Man tror inte mycket kan hända på de få månaderna men jo det kunde det. Jag kom dessutom tvåa i pokern men inget jag var nöjd med. Jag halkade mest in i finalen på ett bananskal eftersom alla andra gick all-in och åkteut. Så jag hade ungefär 2000 i marker när blindsen låg på 1600 så det var två händer sen var jag ute och David kunde konstateras vinnare. :) 

Lördag
Lördagen var dagen med stort D, dagen för Solitudes spelning på Industribaren tillsammans med dEMOTIONAL. Tänker ta mer om det i ett eget inlägg senare. :) 

Söndag
Vaknade upp med stel nacke som jag alltid gör efter en Solitude-spelning. Headbangade för fullt, fast var dum nog att göra det med axelremsväska så fick mer ont i nacken än jag brukar. Men inga spruckna revben eller krossade knän eller liknande iallafall. Men jag och Jonne åkte ut till stugan i Lida och drog upp båten ur sjön. Vi spenderade hela eftermiddagen med att skrubba insidan och utsidan på båten för att få den någorlunda ren. En vit båt är nämligen ingen höjdare. Sen hämtade vi min mamma och åkte till brorsan för att träffa hans nya husdjur, lilla kissemissen Sam. Urgullig som få och alldeles grå. Och har man samma namn som en hobbit kan det inte slå fel. :) 

Måndag
Eftersom Jonne hade en ledig studiedag så spenderade vi ytterligare en dag tillsammans i Värnamo då vi mest bara satt och mös under en filt och lagade kalops. Det var så fruktansvärt kallt och regnigt att vi tände en brasa i finrummet och satte oss därinne och spelade spel och drack kaffe. Så jäkla skönt. Sedan på kvällen körde jag ner Jonne till Skåne men vi bestämde att jag skulle stanna kvar där, istället för att behöva köra hela vägen tillbaka igen. 

Idag (tisdag)
Vi fick alltså ytterligare en dag tillsammans, jag och Jonne och vi spenderade den i Munka-Ljungby och i Ängelholm. Jonne gick visserligen några lektioner men jag sov bort halva dagen i stort sett och sen klarade jag mig ganska bra själv. Vi åkte även in till Ängelholm för att fylla på Jonnes matförråd. Sen diskuterade vi lite planer som jag ser fram emot något så otroligt nu! Vill bara att tiden ska gå!

Så var min långhelg. Nu är jag så frusen att det får bli ett uppvärmande fotbad och en kopp te innan jag lägger mig. Hoppas ni andra haft en superduperhelg!  

Ja, nu kommer det ett till åsiktsinlägg! Gosh, vad ni måste tycka det är underbart med sådana inlägg. Nej men seriöst, jag satt nämligen och pratade med min pojkvän i telefon igår om vad han gått igenom på psykologin, nämligen Maslows   pyramid, en pyramid som består av alla de beståndsdelar som människan behöver för att ha en bra psykisk hälsa. En del som var med i Maslows pyramid var "Att hitta en partner" och vi hade en lång diskussion om detta. 




Jag har aldrig varit den som "letat" efter någon partner. När jag var singel trivdes jag som det helt enkelt, och skulle aldrig skriva upp mig på dating-sidor eller liknande. Min övertygelse är nämligen att om man går in för att hitta någon så hittar man för det mesta aldrig sann kärlek. Man inbillar sig för att man vill ha någon. Själva kärleken blir liksom inte viktig, utan det viktiga är att inte vara singel. För min del har jag aldrig någonsin blivit ihop med någon som jag inte haft känslor för från början. Jag själv skulle bli jättebesviken om jag fick veta att någon hade blivit ihop med mig för att den personen inte ville vara singel längre. Då blir jag ju inte utvald eller speciell, då är jag ju bara denne personens flickvän för att han inte ska vara ensam.



Men vem är det som sätter en sådan press på människor? Vem är det som påstår att man är en sämre människa för att man inte har någon vid sin sida? Folk som varit singlar länge börjar helt plötsligt få  panik för samhället tycker att man är konstig som inte har hittat någon. Och tar det slut mellan två människor så säger man oftast att de snart kommer hitta någon ny. Men vaddå hitta någon ny? Kan man inte bara vara singel? Måste man ha någon ny? Är det inte bättre att vänta tills man träffar någon man faktiskt tycker om istället för att konstant sträva efter att hitta en partner. Jag tror att om letar efter någon så tar man första bästa och då blir det inget bra i längden. 

Låt kärleken hitta er, istället för att ni försöker jaga kärleken!

Bilderna har jag förresten lånat från bloggen Niconica's Pinpricks, en blogg på engelska där bloggaren har skrivit ett liknande inlägg om det här med att hita kärleken. Läsvärt tycker jag absolut om man har åsikter om detta.

 

Jag löste problemet med min självspelande dator. Det var faktiskt ganska lätt. Jag startade musikprogrammet, och kollade om det på något sätt var igång iallafall, men det stod inte att något spelades. Men när jag stängde av programmet tystnade musiken iallafall. Skumt som sjutton men nu spelar datorn iallafall inte samma låt gång på gång.

Jag förstår fortfarande inte varför det kunde hända, men vi får se om det händer en gång till. :) Då får vi hoppas på att det blir en annan låt. :)

Pratade nyss med min bror om min spökande dator och nu är vi helt överens om att det måste vara Freddie Mercury som bosatt sig i min dator eftersom det är Queen som spelas om och om igen.

Problem solved! :D



Freddie Mercury är en legend och vill han spöka i min dator får han absolut göra det! Men han kan väl byta låt ibland iallafall!!

Haha, nej jag måste komma underfund med detta snart!

Nog för att min dator har sett sina bästa dagar för länge sen och brukar bete sig ganska skumt... Men det brukar oftast ha att göra med att prestandan blir dålig stundtals på grund av minnet som är dåligt.... men nu tror jag den har fått en riktig knäpp.

Jag sitter och läser igenom Aftonbladet när datorn skrämmer skiten ur mig och helt plötsligt börjar spela musik! Men inget musikprogram har startats. Den spelar samma låt om och om igen och jag kan inte stänga av det för jag vet inte vad det är som spelar den! :D Ha ha ha, jag har till och med tryckt CTRL+ALT+DELETE för att få upp aktivitetshanteraren och den påstår att de enda programmen som är igång är Explorer.

Haha, om den ändå kunde spela olika låtar hade jag inte klagat men nu har jag hört Crazy little thing called love med Queen 5 ggr på raken. :P

Jag vet att det enklaste vore att starta om datorn men jag vill ju ta reda på vad det är som händer..... Skumma dator!

Jag har ignorerat bloggen lite idag och det är bland annat för att jag haft en konstant huvudvärk sen lunchtid ungefär. Har tröstat mig med chips och cola, fast det är väl inte direkt känt för sina smärtstillande egenskaper. :)

Dessutom är jag frusen långt in i märgen så därför tänker jag krypa ner i sängen redan nu, med en kopp te och titta på ett avsnitt av McLeods döttrar innan jag lägger mig ner för att sova. Ovanligt tidigt för att vara mig ska ni veta.


Ja det här är faktiskt min hund för några år sedan... Farlig dobermann, jo säkert...

God natt!

Saknar mina små vovvar. Från vänster: Schäfer/rottisen Koda, schäfern Wilma, yorkie/papillon/tibetanska spanieln Tindra och dobermannen Troja. 

Livet kändes alltid lite bättre när man kunde trösta sig med dessa underbara djur!  

För er bloggare som är som mig, som gärna uttrycker sina åsikter om allt möjligt och som ibland bara lägger upp lite random crap på bloggen för att fylla ut. Jag har hittat ett ganska roligt tidsfördriv. Nämligen Plinky.com.



Plinky är en sida där du kan bli medlem och de ställer med jämna mellanrum en fråga, en så kallad "prompt" där du kan skriva dina åsikter. Dagens fråga var till exempel om man kunde gå tillbaka i tiden och ändra något med sin utbildning, vad skulle man ändra? Du kan koppla upp ditt Plinky-konto med din blogg om du har Wordpress, Xanga, Tumblr eller LiveJournal. 

Tyvärr är sidan   på engelska, så alla svar ska skrivas på engelska och det är även därför svenska bloggplattformar som Blogg Esse inte finns med. Men jag tycker det är smidigt att kunna gå in där och skriva åsikter man har och på det viset få inspiration till vad jag ska skriva här på bloggen, även om jag inte kan koppla Plinky till min blogg. Det går genom att spara ner koden varje gång du svarat på en fråga, du kan bara koperia in det i din stilmall, men det är inget jag har lust att chansa med.

Så har ni bloggtorka är det bara att registrera ett gratiskonto på Plinky, söka i arkivet efter ett ämne som passar er och sen blogga på. De har haft massor av olika frågor med varierande tema så borde gå att hitta något.   

♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪

Något av det mest underbara som finns måste vara när man hittar ett nytt band som man bara älskar! Eller när man hör en gammal goding som man inte hört på evigheter och som man nästan glömt bort.

Just nu sitter jag och lyssnar igenom all musik jag har på datorn och även sånt jag inte lyssnat igenom förut. Vet att någon undrade för ett tag sedan vad jag lyssnar på för band/artister så här kommer en liten lista på mina favoriter.

★ Solitude ★
★ Asking Alexandria ★
★ 30 seconds to mars ★
★ Muse ★
★ The Used ★
★ My chemical romance ★
★ Bring me the horizon ★
★ A day to remember ★
★ Bullet for my Valentine ★
★ Chemical Vocation ★
★ As I lay dying ★
★ Escape the Fate ★
★ This romantic tragedy ★
★ Miss May I ★
★ All that Remains ★
★ Finch ★
★ August burns red ★

Gillar ni metal, hardcore, hårdrock osv så borde ni definitivt kolla in den listan och lyssna på dessa band. Nu lyssnar jag ju på så mycket mer än bara dessa band och denna typ av musik för man ska trots allt ha öppet sinne vad gäller musik, det är iallafall min åsikt.  

♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪♫♪

Det är såna här småsaker som kan lysa upp en vanlig vardag. Jag var nyss så fruktansvärt törstig, inte det minsta sugen på vatten alls och med vetskapen att inga butiker eller kiosker är öppna vi den här tiden på dygnet. Öppnade kylskåpet i hopp om att finna något annat än mjölk att dricka och hittade den här:



Jag hade glömt bort att jag köpt den på väg hem från Värmland. Snacka om att jag blev lite lyckligare när jag hittade den. Små ljusglimtar i vardagen alltså.

Oj, vad jag har flängt runt känns det som. Åkte ju upp till Värmland i fredags, åkte hem till Småland på söndag eftermiddag och på söndag kväll for jag ner till Skåne, bara för att åka tillbaka till Småland idag. Ganska många mil i bil det där. Framförallt eftersom jag var den som körde hela den sträckan, helt själv.

Värmland var som alltid trevligt, fast den utlovade solen och värmen höll sig ju undan. Hela lördagen hade vi mulet, lite småregnigt och kallt. Förbaskat trist, men då fick man ju en anledning till att sätta sig på puben när vi var inne i Karlstad på lördagen. Vi gick till The Leprechaun och det var en riktigt urmysig irländsk pub, liten och ganska sliten men det är så det ska vara tycker jag. På lördag kväll satt vi hemma hos morbror i Forshaga och grillade fläskfilé på altanen. Mysigt!

Tyvärr var jag dålig på att fotografera som vanligt. Men här kommer två bilder från Karlstad iallafall. Helgen gick så fort så jag hann knappt tänka på att fotografera.


Inne i Karlstad. Ni ser ju hur dåligt väder vi hade!


Lagom höstigt när vi gick längs kanalen för att hämta Wolle.